Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Historiska dramer - 3) La Vie Monsigneur Saint Loys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
leda den efter sin vilja. Så kom det sig, att Pierre
Gringore bief en slags hofjournalist och hofdramaturg, som i
lättfattlig form framstälde konungens tankar, och genom
pamfletter (såsom La chasse du cerf des cerfs), sottier och
moraliteter gaf dem spridning bland hans kära undersåtar.
Sin största triumf firade han Mardi-gras dagen 1512, då
han i Hallarne anordnat Enfans sans souci’s stora årsfest.
Det var midt under brinnande krig mot Julius II, och
hela detta jeu du prince des sots et mere sotte blef ett
genomgående angrepp på påfven. Redan sottien, som
inledde föreställningen, verkade som ett upprop till alla
stånden att sammansluta sig kring konungen mot påfven,
som kastat sina kyrkliga insignier för att iföra sig
harnesk och stormhatt; och i den moralité, L’homme obstiné,
som följde efter, uppträdde både Peuple français och
Peuple italique och anförde sina klagomål mot påfven,
hvilken, lätt igenkänlig på sin kostym, just under namn af
L’homme obstiné gick i kring i dramat, lika oemottaglig
för skäl, som i det verkliga lifvet. Och ofvanpå all denna
hetsiga polemik följde en fars, så sjelfsvåldig, att det är
lämpligast att ej relatera dess innehåll.
Men en annan tid randades, då Frans I besteg
tronen; han kände sig fastare i sadlen än Ludvig XII och
behöfde ej taga samma hänsyn som denne; hans literära
smak var också en annan. Han älskade antikens literära
skatter och hade också en nådig blick för den nya,
spirande literaturen omkring sig. För den gamla, folkliga
literaturen stod han deremot främmande. Också dömdes
redan året efter hans uppstigande på tronen några
Ba-sochiens, som i sin satir förgripit sig på personer af det
kungliga huset, till flera månaders fängelse. Så var det
slut med den gamla friheten. Gringore, som redan
närmade sig fyrtiotalet, hade väl äfven hunnit tröttna på
vagabondlifvet i Paris och började se sig om efter en
fristad för sin ålders dagar. 1518 gifte han sig och kort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
