Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fulingens kärlekssaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Med djup grämelse insåg Göran, att
det var hans sorgliga plikt mot sig själf
att ej ingå äktenskap med fulingen, —
nu då hon upphört att vara ett första
klassens parti. Han hade för mycken
aktning för sin egen person för att
kunna pruta på den summa som han
ansåg sig böra betinga.
Göran suckade tungt. Det var rik-
tigt synd om honom! — Kan man
tänka sig en infamare otur än att tvin-
gas bryta förbindelsen — just nu, när
han vant sig vid Frida —- och lärt
sig hålla af henne! Se — det var det
värsta af alltihop. Frida var honom
kär. Han skulle komma att sakna
henne alldeles ofantligt. Det hade
han klart för sig.
Hvilken fatal situation! —
Görans panna lade sig i djupa veck.
Sedan den första vreden lagt sig, togo
hans goda känslor öfverhanden. Stac-
kars lilla Frida. Det var synd om
henne med! Hur skulle hon kunna
lefva nu utan honom? Hon var ju så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
