Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fulingens kärlekssaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
Han måste se upp — för att kunna
älska — och han stod så högt att
han aldrig lyckats träffa sin jemlike.
Han hade aldrig i en person funnit
samlad all fullkomlighet. Det var
skadal — Ty då — skulle äfven han
kunnat hängifva sig i beundrande kärlek.
Nu däremot — då han ej fick allt
— gaf han intet i utbyte — och tyckte
att det var väl mycket. . .
Det finns andra naturer, som ej räkna
efter hvad de få, — men som när de
gett allt, tycka att det var bra litet. . .
De äga förmåga till förbarmande
kärlek — och de stå så lågt att de
utan svårighet finna millioner likar, —
ofullkomliga varelser, som de själfva,
hvilka de förmå älska trots deras brister.
Men de äro plebejer, förstås.
Göran var aristokrat. Han grämde
sig uppriktigt öfver att Frida stod så
långt under honom att han ej kunde
sänka sig ned till henne.
Stackars fulingen! Hvad skulle det
bli af henne nu? Det vållade honom
«Km?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
