Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett genmäle till docenten Herrlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öm att mediet inom kort skall träffa hennes sör-
jande moder) önskar till denna öfverlemna sin bild,
synes mig icke heller förunderligt.
Om det verkligen finnes ett lif efter detta (och
detta bestrides väl icke af någon som förtjenar
namnet kristen) måste denna nya existensform vara
lika naturlig som jordelifvet. Enhvar, som ryggar
tillbaka för det panteistiska antagandet att det
transcendentala jaget smälter tillbaka i verldsub-
stansen (hvilket ju är liktydigt med individuell
förintelse, enär det just är förmågan af erinring
som konstituerar medvetandet af personlig iden-
titet), måste antaga att menskosjälen efter den
lekamliga döden påminner sig sitt förflutna jordelif.
Ifall så är förhållandet, vore det i hög grad ona-
turligt, att de känslor af tillgifvenhet den aflidne
ägnat de sina, skulle hafva spårlöst försvunnit.
Om dessa känslor fortfarande existera, vore det
ändå onaturligare att de ej skulle söka yttra sig 1
A tt menniskor i allmänhet icke förnimma dessa
yttringar, bevisar ingalunda deras overklighet 1
Sedan Kant lärt oss skilja mellan »tingen i sig»
och »företeelse», veta vi, att medvetandet icke ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
