Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. På landsvägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
önskade i alla fall, att den föga ömsinte Jem eller Jerry
med sina duktiga nävar varit med henne, och Dans elaka
ord blevo sittande som en törntagg i hennes inre.
Nu var Walter ej längre blek. Han hade blivit eldröd
i ansiktet, och ur hans vackra ögon talade harm — och
blygsel. Han förstod mycket väl, att han borde ha
uppträtt till Faiths försvar. Jem skulle ha rusat på den
skränande lymmeln och slagit hans fula mun i blod. Ritchie
Warren skulle ha kallat Dan vid så många fula namn, att
Dan hade stått svarslös. Men Walter kunde inte stå och
»skälla» — för att nu använda ett mycket simpelt, bland
pojkar gängse ord. Han visste, att på det området skulle
den andre i alla fall få övertaget. Dan Reeses förråd av
glåpord var outtömligt. Och vad den andra formen av
uppgörelse angår, så kunde Walter inte slåss. Han
avskydde blotta tanken. Det var tarvligt, rått och — värst
av allt — det var fult. Han kunde aldrig förstå den
njutning, som för Jem låg i att »klå» någon. Men just nu
önskade han, att han kunnat rå på Dan Reese. Han
skämdes förskräckligt, därför att Faith blivit förolämpad ute på
öppen landsväg i hans närvaro, utan att han försökt näpsa
den oförskämde. Han kände sig övertygad om att hon
måste förakta honom. Hon hade ej ens talat med honom,
alltsedan Dan skrikit sitt »jäntor ä’ dumma». Han var
glad, när deras vägar skildes.
Även Faith kände lättnad, men det hade sin särskilda
orsak. Hon ville vara ensam, därför att hon nu börjat
tänka med en viss ängslan på det värv hon förelagt sig.
Den glada ivern hade fördunstat, i synnerhet efter Dans
beteende, som gett hennes självkänsla en svår knäck. Hon
ville uträtta sitt ärende, men hon hade ej längre någon
hänförelse, som höll henne uppe. Hon ämnade ju besöka
herr Norman Douglas och bedja honom åter träda in i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
