Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Luther om den heliga skrift: dess auktoritet och värde m. m. - III. Vägen till ett rätt förstående av Bibeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erfarit verklig frälsning i Kristus, vet, hurusom därigenom
Skriften upplåter sig, under det att den förut varit en
förseglad bok. Detta är ju ett Guds under. Tusenden och åter
tusenden läsa och hålla även i viss mån för sant, att Kristus
dog för deras synder, och ändå fatta de ingenting därav i
verkligheten. Ordet därom betyder icke mer för deras
hjärtan än vilket annat ord som helst. Gud har givit dem
sitt ord och dock fördolt det för dem, så länge de icke såsom
nådeshungrande syndare komma fram och söka frälsning
genom Kristus.
»Lärjungarna», säger han i en predikan på juldagen, »äro
herdar och fattigt folk från landsbygden. Här håller Kristus,
vad Han säger i Matt. 11:5: ’För de fattiga predikas
evangelium’, och i kap. 5:3: ’Saliga äro de, som äro andligen
fattiga, ty dem hörer himmelriket till.’ Här äro inga lärda,
inga rika, inga väldiga, ty sådant folk mottager icke
evangelium. Evangelium är en himmelsk kraft och tål icke
någon annan kraft bredvid sig, kan icke heller komma
överens med någon jordisk gäst i hjärtat. Därför den som
älskar det ena, han måste låta det andra fara, såsom Kristus
säger i Matt. 6:24: ’I kunnen icke tjäna Gud och Mamon.’»
Och i en annan predikan på samma högtidsdag säger
han: »Det naturliga förnuftet åstadkommer kätteri och
villfarelse, men tron lär och behåller sanningen, ty den håller
sig till Skriften, som aldrig sviker eller slår fel. — — —
Våra, skollärare bleve väl också kristna, om de kunde avstå
från sitt prat och sina inbillade finheter och hålla sig till
Skriften. — — —
Ordet är icke i och för sig självt svårt att fatta, men man
har gjort det svårt genom blott naturliga och mänskliga
utläggningar. Det måste väl bliva svårt, när man tyder ett
ord så, att det får en helt främmande betydelse, emot vad
det egentligen har. Vem skulle väl kunna veta, vad en
människa vore, om man hörde, att en människa betydde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
