Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Luthers lära om rättfärdiggörelsen genom tron - III. Nyteologernas och andra namnkristnas frälsningstro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io6
har aldrig förekommit annat än i människans egen
inbillning. Därför har Kristus kommit såsom den sanna, ädla,
goda och självuppoffrande människan och enastående
läraren för att i sitt liy och i sin förkunnelse uppenbara Gud
för oss såsom vår älskande Fäder. Och Jesu död på korset
var blott liksom kronan på ett ädelt, självuppoffrande liv,
varigenom Han visade sin kärleks styrka och rikedom och
så blev det allra högsta föredömet för oss människor.
Någon kroppslig uppståndelse eller himmelsfärd eller
återkomst för att döma levande och döda tro de ju icke heller
på. Professor Linderholm säger: »Med Jesu lidande och
död på korset var Hans verk fullbordat, Hans uppenbarelse
avslutad. Härmed är också sagt, att ingen kroppslig
återupps tån dels e behövdes för Hans verks eller
uppenbarelses fullbordan.» En svensk präst skrev för någon
tid sedan de rent häpnadsväckande och, vi kunna väl säga,
hädiska orden om Jesus: »Rent fysiskt var Han (Jesus)
naturligtvis som vi alla barn av jordiska föräldrar.» Och
vidare: »Hur länge skall kyrkan fortsätta att förkunna den
kroppsliga uppståndelsen, som strider emot all
erfarenhet (!)?»*)
Jag vill även i fråga om nyteologernas frälsningstro anföra
ett yttrande av professor Hallesby, såsom jag gjorde i fråga
om den moderna bibeluppfattningen, ur hans bok »Positiv
och liberal teologi». Han synes mig där, även i detta
avseende, hava enkelt och koncist sammanfattat det
väsentliga av denna sorgliga teologi, som håller på att helt
genomsyra den kyrka, som bär den store reformatorn Luthers namn,
Han säger där**): »Både arvsynden och syndafallet skäras
bort. Den första människan var icke från begynnelsen fri
från synd. Hennes ursprungliga tillstånd stod jämförelsevis
nära det djuriska.***)
*) Kyrkoherde Brun i Kr. Bl. den 5 dec. 1936.
**) Sid. 37 f.
***) Han hänvisar här till professor Ording: Den kristelige tro II,
sid. 209.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
