- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / I. Bandet /
55

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de dernäst hos en parfymerihandlare, hos hvilken hon köpte tio slag af
välluktande vatten, rosenvatten och orangeblomvatten m. m., tillika med
något socker, en stänkflaska fylld med rosenvatten, blandadt med
muskus, något rökverk, aloe, ambra och muskus samt vaxljus; allt detta
lade hon i korgen och sade åter till bäraren: tag din korg och följ mig!
Han tog korgen och följde henne, tilldess hon kom till ett vackert hus,
utanför hvilket det låg en rymlig gård. Det var en hög byggnad med
en dubbelport, förfärdigad af ebenholz med deröfver lagda skifvor af
rödt guld.

Vid denna port stadnade det unga fruntimret och bultade sagta
derpå; genast öppnades dubbeldörrarne, och bäraren, som tittade in, för att
se, hvem som öppnade, fann det vara en högvext jungfru, högbarmad,
skön, välbildad och förtjusande, hvars änne liknade den klara nymånen,
och hvars ögon öfverträffade gazellens; hennes ögonbryn bugtade sig som
nymånen i Hamadan, hennes kinder voro soin anemoner, och hennes mun som
Salomos insegel; hennes ansigte liknade fullmånen i hela dennes glans,
och formerna af hennes barm voro som tvä granatäplen af lika storlek.
När bäraren såg henne, svindlade det för hans ögon, korgen var nära att
falla ned ifrån hans hufvud, och han utropade: aldrig i min lefnad har
jag sett en lyckosammare dag än denna. Portvakterskan, som stod
inanför dörren, sade till upphandlerskan och bäraren: ni ären välkomna! —
och de trädde in samt gingo framåt till en rymlig försal, målad med
skiftande färger och prydligt inredd samt försedd med träsniderier,
springbrunnar, hvilobänkar af flera slag och nicher med framför dem
hängande gardiner. Vid öfra ändan stod en soffa af alabaster, inlagd med stora
perlor och juveler; deröfver hängde en himmel af rödt siden, och under
denna satt ett ungt fruntimmer; hennes ögon voro tjusande som det
trolldomskunniga Babel, hennes vext smärt och fin som bokstafven Alif, och
för hennes anlete kunde den skimrande solens hafva förbleknat; hon var
lik en af de glänsande planeterna eller, fastmer, en af de mest högättade
bland Arabiens mör. Hon steg upp ifrån soffan, gick med långsamma och
spänstiga steg frain till midten af försalen, der hennes systrar stodo, och
sade till dem: Hvi stån ni stilla här? Lyften ned bördan från den
stackars bärarens hufvud! — hvarefter upphandlerskan ställde sig framför och
portvakterskan bakom honom, bägge understödda af den tredje systern,
samt lyfte ned korgen ifrån hans hufvud. Derefter upptogo de allt, som,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/1/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free