Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 llEHÄTTELSRN OM PRINS KAMAR EZ-ZEMAN
Ändtligen kom ban till sig igen, böyade hitterligen gråta oeh sade tiM
El-Amcljad och El-As’ad samt deras yppersta mån: följen, mina söner,
ined sändebudet och helsen er farfader, min fader, konung Shah Zemån,
och meddelen honom de glada tidendema att jag är här! Han söijer
nämligen öfver förlusten af mig och har ända tills nu varit klädd i svart för
min skull. Derefter berättade han för de närvarande konungarne allt det,
som vederfarits honom i hans ungdom, och alla förvånades de deröfver.
Alla följde de derefter med Kamar ez-Zemån och begåfvo sig till hans
fader. Kamar ez-Zemån helsade honom, och de omfamnade hvarandra
samt voro af glädje icke mägtiga sina sinnens bruk; men sedan de
hemtat sig, berättade konung Shah Zemån för sin son aBt det, som
vederfarits honom. Och de andra konungarne heraburo den gamle sin
hyllning.
Mardjaneh återvände till sitt land, sedan hon förmält sig ined
El-As’ad och gifvit sitt löfte, att hon icke skulle upphöra att brefvexla med
dem. El-Amctøad blef gift med Bustån, Bahråms dotter, och alla begåfvo
de sig till Ebenholz-staden, der Kamår ez-Zeinån hade ett enskildt
samtal med sin svärfader och meddelade honom allt, som vederfarits honom,
samt huruledes han träffat sina söner, hvaröfver han blef glad och
lyckönskade honom. Derpå begaf sig konung El-Ghiyur, drottning Budurs
ftder, till denna sin dotter, helsade henne och tillfredsställde sin längtan
genom umgänget med henne; de stadnade i Ebenholzstaden en heJ
manad, men derefter reste konung El-Ghajur ined sin dotter och sina
tjenare till sitt eget land, dit EI-Amctøad medföljde. När han åter kommit i
lugn uti sitt rike, satte han EI-Amdjad till att regera i sitt ställe.
Kamar ez-Zemån satte åter sin son El-As’ad att regera i sin svärfaders,
konung Armanus’ stad, och hans svärfader gillade det. Derefter redde
Kamar ez-Zemån sig till resa och följde sin fader konung Shah Zemån till
Khalidåns-öarna. Staden var festligt utstyrd till hans mottagande, och
trummorna gingo en hel månad till firande af den lyckliga tilldragelsen,
Och Kamar ez-Zemån satt som konung på sin faders stol, tilldess de
besöktes af honom, som gör ett slut på all glädje och skiljer väuner åt
— Men Gud är allvetande.
När Sherazåd slutat denna berättelse, utropade konung Sharyår: O
Sherazåd, sannerligen är icke denna berättelse högeligen underbar! — O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
