- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / III. Bandet /
177

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ALA ED-O» ABO-8B-86A1IAT.

177

, Hennes utseende var som månens; hon var sraårt som en gren af pilträdet, spridde
omkring sig en don som ambra och såg sig omkring med ögon som gazellens.

Det såg ut, som skulle sorgen vunnit mitt hjerta k&rt, och som skulle den taga
det i besittning, nSr hon skulle skiljas ifrån mig.

Då trädde hon fram med behaglig gång; men när hon nalkades, sade
han till henne: gack ifrån mig, på det du icke måtte meddela mig din
Sjukdom! Då blottade hon sin handled, på hvilken ådrorna syntes, och
som var hvit och skär lik silfver, hvarefter hon sade till honom: gack
bort ifrån mig, ty du är behäftad med spetälska, och kanske skall du
meddela denna sjukdom åt mig! Han frågade: hvem har sagt dig, att jag
var behäftad med spetälska? Hon svarade: den gamla qvinnan
underrättade mig derom. Då sade han: den gamla qvinnan underrättade
likaledes mig derom, att du vore behäftad med spetälska, — och blottade for henne
sina armar, då hon fann, att hans hud var som det hvitaste silfver. Och
hon mottog honom som sin äkta man.

Morgonen derefter sade han till henne: ve mig for den glädje, som
icke är fullständig! Korpen har tagit densamma och flugit sin kos
dermed.— Hon frågade: hvad är din mening med dessa ord? —och han
svarade: o min herrskarinna, för mig återstår blott denna timma att vara
tillsammans med dig. — Hvem säger det? frågade hon. — Han svarade:
Din fader lät mig underteckna en förskrifning, som förbinder mig att
betala tiotusen guldstycken på din brudgåfva; om jag icke i denna dag
anskaffar summan, så skola de för densamma hålla mig fången i Kadi’ns
hus, men min hand är ur stånd att anskafTa en enda half-dirhem af dessa
tiotusen guldstycken. Då sade hon: min herre, är det äktenskapliga
bandet i din hand eller uti deras? Han svarade: bandet är uti min hand;
men jag eger ingenting. — Saken är lätt uppgjord, — återtog hon, —
och du behöfver ingenting befara; tag blott dessa hundra guldstycken.
Om jag egde mera, skulle jag gifva dig det, som du önskar. Dertill är
jag dock icke i stånd, alldenstund min fader, dertill förmådd af sin
tillgifvenhet för sin broders son, flyttat all hans egendom ifrån mig till sitt
hus, ja, till och uied låtit ditföra mina nipper. Men när rättstjenaren
kommer till dig denna morgon, och Kadi’n samt min fader säga till dig:
förklara äktenskapsskilnad! — så skall du säga till dem: i hvilken lag står
det skrifvet, att jag skall träda i äktenskap vid nattens iubrytande och

/F*M ock Kß Nu» III B. 12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/3/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free