Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH <BS-6 INDIBAD, BÄRAREN.
89
ut flottbron i floden, förftrdigade ett par åror och handlade i enlighet med
följande ord af skalden:
Aflägsna dig fr&n ett stille, der förtrycket bor, och lemna huset att berätta tio
uppbyggares Ode!
För det land, som du öfvergifven skall du finna ett annat; men ingen sjal skall
du finna att ersätta din egen.
Sörj icke tfrer de nattliga faror, ty hvarje bedröfvelse skall hafva sin ända,
Och den, som efter ödets beslut skall dö i ett land, skall icke omkomma
annorstädes än der.
SSnd icke en budbärare med ett ärende af vigt, ty du har ingen trofast tjenare
utom dig sjelf.
Jag lät döden föra mig framåt på min flottbro, och satt der fördjupad
i tankar f>å mitt blifvande Ode, medan jag långsamt vaggades fram till
det ställe, der floden inträngde under berget. Dit rodde jng flottbron
och befann mig snart i djupaste mörker derinne, men fördes alltjemt
framåt af strömmen till ett trångt ställe under berget, der flottbrons bräddar
stötte emot stenväggarna på ömse sidor om flodens smala fara, och mitt
hufvud litet imellan snuddade emot strömloppets af klippan bildade tak.
Det var mig snart omöjligt att vända om, och jag gjorde mig
förebråelser för det, som jag företagit mig, samt tänkte vid mig sjelf: om
strömfåran blir smalare In flottbron* så skall denna icke kunna komma fram, och
tillbaka kan den icke heller komma, och såkmda skall jag oundvikligen
förgås på detta fasansvärda ställe. Jag kastade mig ned på mitt anlete,
der jag satt på flottbron, ty så lågt var hvalfvet öfver mitt hufvud; men
alltjemt fördes jag framåt utan att tamm sk^ja natten från dagen, ty det
var kolmörkt under berget, och jag var derjemte utom mig af fruktan och
bäfvan för att omkomna. Så fortsatte jag min förd utefter floden, som
stodom utvidgades och stundom drogs tillhopa; men det dystra
mörkret tröttade mig, och den <jupa ångesten uttömde mina krafter, så att
jag slutligen somnade. Der låg jag sålunda framstupa på flottbron, som
alltjemt förde mig framåt, ander det jag sof, och icke visste, huruvida längre
dier kortare tid gick -till ända.
Ändtligen vaknade jag oeh fann mig till min förvåning omgifven af
fyis; då jag öppnade ögonen, befann jag mig uti en öppen trakt, flottbron
var banden vid stranden af én ö, och rundt omking mig stod en hop
folk, so» liknade lodier eller Abyssinien Så snart de «ågo, att jag bör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
