Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADEN AF BRONZ.
73
stallet, der de af khaliffen önskade sakerna befunnos, läge fyra månaders
vag derifrån vid hafsstranden, och att det utefter hela vägen ftinnes
rast-ningsplatser, den ena efter den andra, samt betesmarker och källor. Han
tillade: Gud skall säkert göra detta foretag lyckligt för oss med anledning
af den välsignelse, som fö|jer med dig, de Rättroendes Beherrskares
ståthållare. Derpå sade emir Musa till honom: vet du, om någon bland
konungarne beträdt detta land före oss? Han svarade: ja, o emir; detta land
tillhörde konungen i Alexandria, den Grekiska Darius.
De begåfvo sig å vag och fortsatte färden, tilldess de anlSnde till ett
palats, då sheiken sade: följ med mig till detta palats, der det finnes en
lärdom för den, som vill lyssna till förmaningar! Emir Musa begaf sig
följaktligen dit, tillika med sheiken Abd Es-Samad och sina förnämsta
följeslagare, och snart stodo de vid palatsets ingång. Denna funno de öppen
och försedd med höga hvalf samt trappor, deribland två breda trappor af
fllrgad inArmor, hvars like aldrig varit sedd; taken och väggarne voro
prydda med guld, silfver och ädelstenar, och öfver ingången satt en
marmorflisa med en inskrift på gammal Grekiska. Sheiken Abd Es-Samad
frågade: skall jag läsa inskriften, o emir? —och emiren svarade.- gack dit
och Hls! Måtte Gud välsigna dig, ty under denna resa har ingenting
vederfarits oss, att det icke varit fötøden af den välsignelse, som hvilar
öfVer dig. — Sheiken läste inskriften, och si! den var på vers samt lydde
som fö|jer:
Hår lefde ett folk, hvilket, oaktadt allt hvad det uträttat, no förlorat sitt välde.
Och i detta palats bor det sista minnet af höfdingar, som nu hvila i mall.
Döden har ISIlt dem och skingrat dem; i stoftet ligger allt hvad de samlat,
Likasom skulle de lagt ned sin börda blott lör att hvila en stund, si fort hafVa de
försvunnit (Vin Jorden.
Emir Musa grät, tilldess han blef Banslös, och han sade: det finnes
ingen Gud utom Gud, den Lefvande, som icke hafver någon ända!.
Derefter trädde han in i palatset och blef utom sig af förvåning öfver deés
skonhet och dess ädla byggnadssätt, och han betraktade de der befintliga
bilderna och konstverken. Och si! öfver den andra dörren stod återigen
en inskrift; och emir Musa sade: träd närmare, o sheik, och läs! Han
trSdde närmare samt läste, och var innehållet som fö|jer:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
