Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADEN AF BRONZ.
93
nlgot ratten WI ned ttll oss ifrån himmelen och Icke något gris veite åt oss på
jordens anlete. Derföre spisade vi de födoämnen, som vi hade nti våra
boningar. Derefter slagtade vi våra kreatur och åto dem, tilldess ingenting vidare
var öfrigt. Då lät jag sammansamka mina egodelar, mätte guldet med skäppa
och lemnade det åt pålitliga män, som gingo omkring dermed till alla länder och
besökte aHa stora städer för att der köpa någonting till föda. Men de funno
ingen gådan, utan återvände till oss med skatterna efter lång frånvaro. Då
lemnade vi våra skatter och rikedomar öppna för allas ögon, tillsperrade portarna
till vår stads fästen och underkastade oss vår Herres vi|ja, hemställande vår sak
St Gud. Så dogo vi alla, såsom du ser, och lemnade efter oss hvad vi hade byggt
och hvad vi hade hopsamlat. Sådant var förhållandet med oss, och utaf oss
sjelfva finnes det Ingenting qvar annat än spåren.
De kastade nu en blick på nedra delen af taflan och läste der
följande verser:
Adams barn, låt icke hoppet bedraga digl Från allt det, som dina händer samkat,
skall du bli tagen hädan.
Jag ser dig förtjust af verlden och hennes lockelser; de hädangångna slägten hafva
varit som du.
De samlade egodelar både med rätt och med orätt; men guldet kunde icke afvärja
deras öde, när tiden var ute.
De förde väldiga härar och vunno rikedomar; man de måste lemna qvar sina
egodelar, sina hus och skiljas ifrån dem,
Och gå in i sin trånga grift, der de lades ned i stoll: der hafva de stadnat,
pantsatte för sinfa gerningar.
Likasom skulle ett sällskap resande nedlagt sin packning för natten i ett hus, der
ingen mat fanns för gäster,
Och som skulle värden sagt till dem: i härberget finnes eder intet rum, — så
miste de åter taga sin börda uppå,
FörlSrades och blefvo förskräckte, så att hvarken resa eller hvila behagade dem.
Samla dig derföre en skatt, som kan fröjda dig uti ett annat lif, och kom ihog att
allt|jemt lefva uti din Herres fruktan!
På taflan stodo derjemte ytterligare följande ord:
Den, som anländer till vår stad och kommer in deri genom Guds bistånd, han
må bär taga så många egodelar han förmår, men icke vidröra någonting, som
finnes på min kropp, ty detta är det, som betäcker mig sjelf, och den prydnad,
hvilken jag var iklädd, då jag gick utur verlden. Derföre må ban frukta Gud
och icke taga någonting deraf, så framt han icke vill förgöra sig sjelf. Jag bar
låtit inrista detta som en varning till honom från mig, som ett uppdrag, bvflkrt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
