Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
BERÄTTELSEN Ö|| DJUDAR.
månader, men mycken lycka skall i stallet falla på min lott. Bed derföre
för mig, o moder!1 Hon svarade: o min son, du gör mig bedröfvad, och
jag rädes, att något ondt skall vederfaras dig. Men han sade: o min
moder, intet ondt skall vederfaras den, som beskärmas af Gud, och
Ma-ghrabinen är en god man. Han började nu lofyrisa honom för henne, och
hon svarade: måtte Gud böja hans hjerta tiH dig! Följ med honom, min
son! Måhända skall han gifva dig någonting.
Han tog följaktligen afèked af sin moder och begaf sig bort; när han
kom till Maghrabinen Abd Es-Samad, sade denne till honom: har du talat med
din moder? Han svarade: ja, och hon önskade mig lycka. Derpå sade
Maghrabinen: sätt dig upp bakom mig! Han satte sig upp på mulan,och
de färdades från middagen till tiden för eftermiddagsbönen, då Djudar
kände sig hungrig; han kunde icke se, att Maghrabinen tagit med sig
någonting ätbart, utan sade derföre till honom: o min herre pilgrim, do bar
sannolikt glömt att taga med dig någonting att äta under resan. Är du
hungrig? — frågade Maghrabinen. — Djudar svarade: det är jag. Då steg
Maghrabinen ned ifrån mulan med Djudar och sade: tag ned sadelpåsama!
Han tog ned dem. Hvad önskar du, min broder? — frågade Maghrabinen.
Djudar svarade: hvad som helst. — Men Maghrabinen återtog: jag besvär
dig vid Allah, att du säger mig hvad du önskar! — Djudar svarade: bröd
och ost. Sade Maghrabinen: fattige man, bröd och ost äro icke passande för
dig; begär i stället någonting läckert1! — I min tanke, — svarade Djudar,
— är hvad som helst en läckerhet vid detta tillfälle. Då sporde Maghrabinen
honom: tycker du om stekta kycklingar? — Han svarade: ja.
—Maghrabinen fortfor: smakar dig ris med honing? —Ja, — svarade han.
Maghrabinen fortfor: tycker du om den eller den ratten? — och uppräknade fur
honom fyra och tjugo olika maträtter. Men Djudar sade vid sig sjelf:
månne mannen är ifrån vettet? Hvarifrån vill han taga alla de matritter,
som han uppräknat, då här finnes hvarken kök eller kock? Bäst är att
jag säger’: nu är det nog. — Han sade till honom: nu är det nog.
Hvarföre vill du,’ att jag skall önska mig alla dessa läckerheter, när jag icke
kan få>e någon enda af dem? — Maghrabinen svarade: Lycka till,
Djudar! — och med dessa ord förde han sin hand ned i sadelpåsen samt
tog derur fram ett guldfat med två varma kycklingar. För andra gången
förde han ned handen och upptog ett guldfat med kebåb. Så fortfor han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
