Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCB BED|A KL-DJBMAt.
203
Så fortsatte de sin färd en hel månad, tilldess en annan ö syntes
framför dem; och de stego i land på denna 0, der de sågo frukter af
mångahanda slag. De började ata af frukterna, och si! de sågo framför
sig någonting, som skymtade på afstånd; och nar de kommit närmare
dertill, betraktade de detta föremål och sågo det vara en skepelse med
obehagligt utseende, som låg på marken likt en pelare af silfver. En
mamluk vidrörde föremålet med sin fot, och si! det var en varelse med
långa ögon och klufvet hufvud, och han låg betäckt af sitt ena öra; ty
det var hans vana, att, när han sof, lägga sitt ena öra under hufvudet
och hölja öfver sig med det andra. Denna skepelse grep den mamluk,
som stött till honom, och gick med honom fram till midten af ön; och
si! denna var uteslutande bebodd af gastar, som åto Adams söner. Men
mamluken ropade till sina stallbröder och sade till dem: rädden eder!
Denna ö är bebodd af gastar, som äta Adams söner, och som vi|ja skära
mig upp samt äta mig! När de hörde dessa ord, vände de sig om till
flykt och skyndade från stranden ned i båten, utan att hafva samlat
något af frukterna.
De fortsatte färden några dagar, och det hände, att de en dag blefvo
varse en annan ü; och när de kommit dit, ftmno de på densamma ett
högt berg, på hvilket de stego upp; men på berget vexte en skog med
många träd, och som de voro hungriga, började de äta af trädens
frukter. Sålunda varseblefvo de icke, huruledes från skogen kommo fram
till dem varelser med afskräckande utseende och af otrolig längd; hvar
och en af dem var femtio alnar lång, och ur hans mun sköto tänderna
fram likt huggtänderna på elephanter; och si! de sågo en sitta på
klippan på ett stycke svart flit, och omkring honom stodo Ethiopier,
en talrik samling, hvilka uppvaktade honom. Några bland dessa
Ethiopier skiljde sig från de öfriga, fångade Sqjf el-Muluk och hans mamluker,
ställde dem fram för sin konung och sade: dessa foglar hafva vi fonnit
bland träden. Men konungen var hungrig, hvarföre han grep två
afmam-lakerna, slagtade dem och åt dem upp. Nar Styf el-Muluk detta såg,
fruktade han för sitt eget lif; han grät och uppläste följande bägge verser:
Olyckan bar blifvit förtrolig med mitt hjerta, och jag med henne, sedan jag förr
skytt henne; till de redUga hlüer stg olyckan helst.
De bekymmer, som jag utstår, I ro leke af en art; jag har (lofrad vare Gudi)
sådana i tusental.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
