Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BASAN AF BASK AH.
15
kasta ned dem til) mig, ty just denna ved erfordras till guldmakeriet! —
Hasan kastade ned de sex knipporna, och når Magiern säg, att de
kommit rigtigt och vä! ned, sade han till Hasan: du unga bof, nu Ar allt
det uträttadt, som jag ville hafva verkstäldt af dig; stadna nu qvar på
berget, om dii så behagar, eller kasta dig ned derifrån, på det du måtte
omkomma! Och dermed gick Magiern sin kos.
Men Hasan utropade: det finnes ingen kraft eller magt annat Sn hos
Gud, den Högste, den Störste! Den hundett har bedragit mig! Han
satt gråtande för sig sjelf och upprepade följande verser:
Kår Gud Till, au någoq olycka »kall drabba en menniska, som eger rflrsiind, och
hörsel och syn,
Så gör Ban hennes öron dörva, hennes hjerta blindt och drager Ifrån henne
hennes förstltid som ett h&rstrl.
Men Dlr Hftn fullbordat sin« «IMgte¥ «Md henm, »Unker Ban ben ne rafstlödet Ster,
pl det hon Udanaher mitt* taga alg till vara.
Sig derföre icke oaa en tilldragelse: huru tilldrog den sig T — Ty allt tilldrager »ig
efter Odets och skickeisens besUmda gång.
Derpå reste hatt sig opp, såg sig omkring åt höger och venster
samt böijäde gå af och an på bergets topp. Han var öfvertygad om sin
död, men gick ändock framåt, tilldess han kom till bergets andra sida,
der han nedanför berget säg det blåa brusande hafvet, som häfdes
och fratfgade med vågor höga som berg. Der satte ftan sig ned,
uppläste ett Stycke dr Koråfi och bad titi God (hvars namn vare
Upphöjdt!), att Han mätte göm slut på hans nød antingen genom döden eller
någon befriefse frätt dessa vedermödor; sedan Uppläste han för sig qjeff
begj-afningsbönèfi och kastade sig ned i hafvet Vågorna buro honom
dock på sina ryggar efter Guds vilja (Hang namn vare upphöjdt!), så att
han kom tyckfigt upp utur hafVet èfter Guds beshrt Deröfver blef han
glad, prisade Gud (lofvadt vare Hans namn!) och tackade Homttn.
Nu stod han upp och giek, sökande någonting att ätt; men under
det han så vandrade, si! då kom han till det ställe, der han varit med
Bahrlm, Magiern. Han gick ytterligare framåt och säg ett stort palats,
som reste sig högt upp i luften. Dit ställde han sina steg, och si! det
var samma palats, om hvilket han tillsport Magiern, ocll om hvilket denne
sagt: I detta palats bor en min fiende. Men Hasan tänkte vid éig $jelf: vid
Allah, har måste jag gå in. Kanske skall jag der finna hjelp och tröst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
