Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Anner ditt nöje i alt binda dessa flickor; vid Gud! jag Sr en gammal qvinna, men
skulle dock vilja se, om du kan kasta omkull äfven mig. Jungfrun log. störtade mot
gumman och kastade henne med kraft till marken; men derefter skänkte hon fina
sidendukar &t den gamla, ursäktade sig, och tackade Gud, att fallet icke hade skadat
henne. Nu försvann gumman, utan att säga ett ord, och jungfrun stod ensam qvar
med de tio bundna slafvinnoma. Men Sharr-kän tänkte vid sig sjelf: säkerligen har
sömnen ölVerfallit mig, och min bäst fört mig bit, på det jag skulle vinna denna
flicka. — Han tog sitt svärd i handen, satte sig upp på sin häst, som ilade fram
med pilens hastighet, och styrde honom till det ställe, der slafvinnoma
befunno sig.
När jungfrun såg ryttaren komma, hoppade hon öfver den sex alnar breda
floden ocb ropade derefter till Sharr-kàn: hvem är du, som stör vårt nöje? Hvarföre
drager du ditt svärd, som hade du fiender emot dig? Tala sanningen och säg hvad
du åstundar! Säkert har du blifvit hitförd af kärlek till dessa flickor; men vet, att
du befinner dig på ett ställe, der i ett ögonblick fyratusen munkar kunna komma till
vårt bistånd; säg derföre genast hvad du vill; skall jag visa dig vägen eller önskar
du lifsmedel? — Sharr-kån svarade, att ban vore en främmande Musulman, som
ströfvat omkring, för att söka byte; — något skönare har jag ickc kunnat finna än
dessa tio flickor, — tillade han, — och dem skall jag taga med mig till mina
vänner. — Vid Gud, — ropade flickan, — de äro icke för dig. Om jag icke hade
medlidande med främlingar, skulle jag med ett enda rop kunna fylla slätten med
krigare; men har du lust efter bvte, så stig ar och brottas med mig! Först skall du
dock svärja vid din tro, att du icke skall bruka några vapen emot mig; är du den
starkare, så tillhör jag dig, tillika med de tio slafvinnoma; men om jag besegrar dig,
sä är jag din herrskarinna. Dock skall du först aflägga eden, ty jag befarar förräderi
å din sida.
Sharr-kän tänkte vid sig sjelf: hon vet icke, alt jag är en hjelte, — och svor vid
Allah, att han icke hade i sinne annat än att brottas med henne. Jungfrun
hoppade genast öfver floden och sprang till Shsrr-kàn, som beundrade hennes skönhet och
ickc betviflade sin seger; men när hans hand omfattade hennes smärta lif, darrade
han som en rö för en stormvind, och det blef henne lätt att kasta honom till
marken.
Den Christna flickan sade derefter till Sharr-kin: hos er Musulmän är det ju
tillåtet att döda en besegrad Christen; hvad, om jag nu skulle utgjuta äfven ditt blod?
Men propheten har förbjudit att döda qvinnor, barn, gubbar och munkar, och
eftersom du är vida svagare än en flicka, måste jag skänka dig lifvet; en god gerning är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
