Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
gar i verlden. Hen ingen annan Sn Aladdin finge vidröra stenen och gå ned i
hvalfvet. — Derföre, — tillade han, — måtte du noggrannt fullgöra hvad ]ag tiger
dig och icke underlåta det ringaste. Detta ir ar största vigt för både dig och mig.
Glad förklarade Aladdin sig beredd att lyda och rattade på trollkarlens
tillsi-gelse i bronzringen samt lyfte utan svårighet upp stenen. Inunder densamma såg
ban en tre till fyra rot djup grop med en liten dörr och en trappa, på hvilken man
kunde komma innu lingre utföre. Trollkarlen tillsade honom att gå.utföre trappan;
— vid dennas nedersta steg skall du finna en öppen dörr, genom hvilken du
kommer in i ett stort hvalf, der du ser stora vaser ar bronz, fyllda med guld ocb
silfver, men dem får du icke vidröra. Du måste skyndsamt gå igenom hvalfvet, som
ir afdeladt i tvenne salar, och derunder fästa upp dina kläder omkring dig, så att
du icke vidrör väggarna, ty, om du detta gör, måste du dö. Vid hvalfvets andra
ända är en dörr, som leder in i en härlig lustgård. Gack fram igenom denna ända
till en terrass, dit remtio trappsteg leda, och ofvanpå hvilken du skall se en nisch
med en deruti stående brinnande lampa. Tag denna lampa, slick ut henne, kasta
bort veken ocb oljan, göm henne i din barm och återvind tillbaka till mig! Skulle
du vilja plocka några af lustgårdens frukter, så må du ar dem taga så mycket dig
lyster; sådant ir dig icke förbjudet.
Hed dessa ord drog trollkarlen af sitt finger en ring, hvilken han satte på
Alad-dins band såsom ett fBrvaringsmedel mot alla olyckor, blott han noga eflerkomuiè
hvad som blifvit bonom föreskrivet. Aladdin steg ned utför trapporna, gick
försigtigt igenom hvalfvet och trädgården fram till terrassen, der ban tog lampan, släckte
densamma och gömde henne i barmen. Under återvägen stadnade ban i
trädgården ocb beundrade de frukter, som hängde på träden der samt hvilka bestodo af
idel perlor och ädelstenar. Dessas värde kände han icke och blef derföre högst
misslynt, då de till utseendet så lockande frukterna icke dugde att äta; men imellertid
försummade han icke att fylla sina fickor med de vackra, färgade glasbitarna, — ty
som sådana ansåg han de dyrbara stenarna. En mängd sådana lade han likaledes
omkring lampan i barmen oeb begaf sig sålunda belastad med rikedomar, utan att
sjeir veta det, på tillbakavägen till den öfre verlden. Vid grottans öppning väntades
ban med otålighet ar trollkarlen och bad denne räcka sig handen för alt åter komma
npp. — Hin son, — sade trollkarlen, — räck mig först lampan; den kanske är dig
till hinder. Hen Aladdin, som rundt omkring lampan stoppat en bel mängd af de
dyrbara frukterna, ville icke uppehålla sig med att plocka undan dessa, utan vägrade
envist att länna ifrån sig lampan, förrän ban kommit upp på jordytan. Trollkarlen
vredgades öfver hans envishet och kastade ett par korn rökelse i den ännu brinnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
