Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
sig buro pi bafrudet ett tjugo marker vigande Tat af rent guld, fyldt med
perlor, diamanter, rublner ocb imaragder, I ikSnhet oeb storlek rida överträffande
dem, som sultanen redan förut erhilltt. Hvarje fat var öfverhöljdt med ett styeke
silfvertyg, invirkadt med gyllene blommor. Med dem följde fyrtio praktfullt klädda
hvita slafvar, alla af utmlrkt skönhet, oeh bela det lilla huset uppfylldes af dem,
tillika med den dertill börande girden och tridgirden. Anden frågade Aladdin,
om han vore nöjd, oeh aiUgsnade sig, nkr hans herre förklarat sin belåtenhet.
Gumman, som hemkom från bazaren, förvinades högeligen öfver de minga
»lafvarne oeh de dyrbarheter, som de buro. Aladdin uppmanade benne att genast, ocb
inan divanen hunne itskiljas, begifva sig till sultanen med den begirda
brudgif-van, oeb utan att afvakta hennes svar, öppnade ban porten och lit |lafvarne
parvis gi ut, hvarefter ban förmådda gnmman att följa dem. Sjelf stadnade hin
hemma, för att afvakta hvad som nu skulle Inträffa; men omkring de dyrbart
klldda slarvarne samlade sig sidana massor af gapande och beundrande menniskor,
att tåget knappt kunde röja sig vig till palatset. Ändtligen anlände den första
bland de åttio slarvarne till palatsets port. Der hade vakterna vid det praktrulla
ti-gets annalkande stillt npp sig för att mottaga det; de skyndade rrarn för attkysM
den annalkandes kUdesråll, ty hans drlgt var si rik och praktrull som någon
konungs; men detta tillit icke slarven, utan sade högtidligt: vi iro blott slarvar; vår
herre skall infinna sig, si snart tiden dertill Ir inne.
Ändtligen stod det praktrulla tiget Inför sultanen. Sedan alla slarvarne trldt
in i salen och bildat en stor halfkrets framför sultanens thron, satte de svarta
slarvarne ned sina guldfat pi mattan, men kastade sig derefter ned till goirvet, tillika
med de hvita |lafvarne, och kysste jorden inför konungen. Derpi reste de sig it«
allesamman, de svarta afhöljde de framför dem stående faten; men derefter lade
alla |lafvarne ilna armar öfver bröstet och stodo der i djupaste vördnad.
Nu nalkades Aladdins moder till thronen, kastade lig ned för densamma oeb
lade: Herre, min lon Aladdin vet rullvil, att den |kink, som ban tlllsànder dig, på
intet sitt ir lidan, som din dotter förtjenar. Han hoppas imellertid, att du ikill
mottaga densamma ocb att ifven furstinnan icke ikall försmå den; han hoppas detta
med ii mycket itörre tillförsigt, som ban gjort allt för att uppfylla det vilkor, du
ilagt honom.
Sultanen var utom lig af förvåning; af hipnad visste ban icke hvad ban »kulle
svara pi gummans tilltal. Han vände lig i itillet till den lika förvinade veziren
oeh tilliporde denne, om ban kunde anie den, som vore i stånd att gifv» en si
utomordentlig sklnk, ovirdig att bli en konungadotter! gemål. Veziren miste U|f*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
