- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / VII. Bandet /
182

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som dörren sprang upp, rusade Kassim ut med sidan fart, att han stötte omkull
bördingen; men de öfriga hindrade bans flykt, och inom ett ögonblick hade
Kasstm utandats sitt Uf under deras svärd. Röfrarne skyndade in i grottan, vid hvars
ingång de funno de guldpåsar, med hvilka Kassim åmnat lasta sina mulåsnor; dock
mirkte de icke, att de, som All Baba bortskaffat, saknades i förrådet. De satte
sig ned ocb samtalade om handeisen, men kunde omöjligen förklara, huru Kassim
kommit in i deras skattkammare. Ändtligen beslöto de, att till varnagel för andra,
som möjligen skulle kunna komma in i grottan, stycka Kassims lik i fyr» delar
ocb upphänga dem icke långt ifrån ingången; ocb sedan detta var gjordt, lemnade
de åter grottan rör att erter sin sed anställa jagt erter karavaner och
utplundra dem.

Imellertid väntade Kassims hustru med otålighet sin man, och när natten bröt
in, utan att ban kommit tillbaka, begaf hon sig till Ali Baba, berättade för denne,
alt hennes man begifvit sig till skogen, och klagade öfver att ban ännu icke
kommit hem. Ali Baba, som anat till broderns afsigt, yttrade icke det ringaste
förebrående ord, utan tröstade benne dermed, att Kassim sannolikt funnit det
rådli-gast att dröja med sin hemfärd så länge som möjligt, och då svägerskan sjelf fann
sig lagnad af dessa föreställningar, återvände hon hem. Hon väntade ända till
midnatten; men d| Kassim ändock icke kom, föll hon i förtviflan, anade, att
någon olycka händt bonom, ocb fördömde sin nyfikenhet, som varit anledningen till
hennes egen olycka.

Imellertid bade All Baba sjelf fattat sitt beslut att begifva sig åstad^för att
se erter, buru det gått med Kassim. Han begär sig med sina tre åsnor till
skogen, kom till grottan, öppnade dennas dörr, — och det första, som han såg för
sina ögon, var broderns stympade lik. Han insåg genast, huru allt tillgått, och
beslöt att visa sin broder den sista tjensen, ehuru föga broderligt än Kassim
handlat emot honom. Han invecklade det stympade liket i tygstycken, och lade det på
den ena åsnan, hvaremot de andra belastades med guldpåsar; dock iakttog Ali
Baba den försigtigheten att orvanpå den öfriga bördan lasta baggen ved på alla
åsnorna. Tid nattens inbrott begär ban sig till staden, drer de med guld lastade
åsnorna in på sin gård och lät sin hustru aflasla dem, meddelade benne i få
ord Kassims öde ocb begaf sig derefter med den tredje åsnan till sin
svägerskas bus.

PortenJ öppnades för bonom af hans svägerskas slafvinna Vurdjane, en klok
och uppfinningsrik qvinna, hvilken, som Ali Baba ganska väl visste, förstod att reda
sig uti äfven den kinkigaste belägenhet. Nar han aflastat åsnan tog han derföre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:22:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/7/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free