Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
Ali Kodjah föredrog litt ärende och begärde rältviia. — Hvarföre lemnar du
icke åt Ali bans penningar? — frågade nu kadi’n den andra gossen.
Denno försvarade sig på samma sätt som den verkliga köpmannen gjort och
begärde alt få med ed bekräfta sanningen af sina ord.
— Ti skola icke öfverila ois, — lade kadi’n. — Inan du aflägger eden, vill
jag le olivkrukan. Hemta bit bennet
Ali Kodjab aflägsnade sig, men kom efter ett ögonblick igen och. låtsade
framför kadi’n ställa en kruka, hvilken af honom ocb motparten förklarades vara den i
köpmannens förvar lemnade. KadPn befallde, att krukan skulle öppnas. — Dessa
oliver äro rätt vackra, — sade han; — jag har lust att smaka på dem. Han
låtsade taga och smaka på en samt fortfor: — ja, de äro goda. Dock tror jag icke,
att oliver, som varit förvarade i sju år, kunna vara så friska. Hemta hit några
olivbandlare, så skota vi tillspörja dem! Tvänne gossar trädde fram som
olivhandlare och tillfrågades, huru länge väl och konstenligl inlagda oliver kunna hålla sig.
— Längre än tre år kunna oliver aldrig bålla sig, herre, — svarade
olivhand-lame.
Kadi’n befallde dem att smaka på oliverna i krukan; de gjorde det ocb
förklarade dem för fullkomligt friska och goda. — Dä är här ett misstag i fråga, —
återtog kadi’n, — ty Ali Kodjab här säger, att ban inlagt dem för sju år tillbaka. ’
Olivbandlarne förklarade, att oliverna voro af årets skörd, ocb tillade, att alla
i Baghdad, som förstodo sig på sådant, skulle säga detsamma. Nu ville Alis motpart
göra invändningar mot detta påstående; men kadi’n föll bonom i talet och
ropade:
— Tig, du är en tjuf! För honom till galgen!
Så slutade gossarne med mycken glädje ocb under handklappningar sin lek, I
det de samlade sig omkring den domfällde, likasom ämnade de verkställa domen.
Harun bade med förundran arhört gossen, som med sådan klokhet ocb sådant
förstånd dömde i en sak, hvilken redan följande dag skulle rörekomma inför bans
egen domstol. Han meddelade sina tankar åt Djafar, som fullständigt instämde med
sin herre deri, att i detta mål kunde ingen annan dorn afkunnas än den, som
gossen redan fällt. Kbalifen befallde nu Djafar, alt taga noga märke på buset ocb
följande dag föra gossen till palatset, dil han äfven skulle kalla kadi’n, som frikänt
tjufven, på det han af barnets exempel måtte lära, hvad bans pligt fordrade.
Derjemte anbefalldes Djafar att tåla Ali Kodjab laga med sig oiiYkrukan samt att
tillkalla tvänne olivhandlare. Medan kbalifen meddelade veziren dessa befallningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
