Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’236
SI hade de fortfarit någon tid, då de en dag under sitt arbete i skogen
överraskades af en hartig regnskur, undan hvilken de sökte sig skygd i en grotta. Här
tappade händelsevis Haseb sin yxa ocb hörde, att det lat ihåligt under grottans golf»
hvarföre han började gräfva ocb efter en stånd upptäckte en rund plåt med en
dervid sittande ring. Glad deröfver, ropade han till sig kamraterna för att hjelpa honoar
med att upplyfta plåten; detta skedde, och de funno derinunder en grop, bräddfylld
med honing. Genast beslöto de att hemta karl tör att deri uppsamla honingen och
sälja den i staden; men medan de på detta sätt bandlade ocb vandlade, qvarlemnade»
Haseb för att vakta honingsgräpen. En dag hände det sig, att en af vedhuggarna
sade till de andra: »hören 1 Haseb är den, som upptäckt gropen, och det kan sålunda
hända, att, när han kommer till staden, han angifver oss och gör anspråk på alla de
penningar, som vi förtjenat; det blir derföre bäst, att vi låta honom ännu en gång
stige ned i gropen och hemta upp den honing, som finnes qvar, men att vi sedan
låta honom stadna qvar der och låta honom dö af hunger; ingen menniska skall om
honom spörja det ringaste.» Derom kommo de alla öfverens. Haseb hissades ned i
gropen för att upphemta den qvarvarande honingen; men nar detta skett, vägrade
kamraterna att draga honom upp igen, lemnade honom qvar i gropen och berättade
hans moder, att hennes son blifvit i skogen ibjälrifven af en stor ulf, som likaledes,
O "S
dödat och uppätit hans åsna. , ^ ^
Haseb stadnade länge i gropen, der han trodde sig vara lefvande begrafven; men
slutligen föll en stor skorpion ned på honom ofvanifrån, och han förmåddes deraf alt
undersöka, huruledes skorpionen kunnat inkomma i grottan. Han fann slutligen en
remna, genom hvilken dagsljuset föll in, och vidgade ut densamma med sin knif, så
att arven han kunde tränga sig igenom; nu kom han in i en lång gång, vid hvar*,
.Ipda han varseblef en stor jerndörr med ett lås af silfver, hvari det satt en gyllene
i öppnade dörren och gick derigenom somt vidare framåt, tilldess han
en stor sjö; vid dennas strand såg han en höjd af grön smaragd, oc|igl
"en gyllene thron, prydd med ädelstenar af allehanda slag. »i*
omkring stolen stodo stolar, dels af guld, dels af silfver, koppar, jern,
sandeiträd, ebcnholz ocb elfenben, och voro de till antalet icke färre än tolftusende.
Haseb satte sig på thronen, omkring hvilken stolarne stodo,, och efter en, stund
somnade han der han satt. När han vaknade, hörde han omkring sig ett hväsande, sur
sande |och biåsande; han öppnade sina ögon ocb såg stora ormar sitta på stolarna,
och var hvarje orm hundrade alnar lång. Hasebs tunga lådde vid hans gom ar
förskräckelse; han förtviflade om sitt lif, och ormarnas Sgon gnistrade som blanka svärd.
Når han derpå kastade sina blickar it sjön, sig ban deruti en mängd små ormar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
