- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / VII. Bandet /
247

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’247

Mde de, — lr kilian Ull alla vatten i verlden, ocb derur hemta vi samt fördela så
▼II sött tom tält ratten på alla haf, sjöar och floder, Inda till uppståndelsens dag.
Men dessa berg bar Gudskapat för att sammanhålla hafvet. — Sedan änglarne upplyst
honom derom, att han vidare borde taga vägen öfver hafvet, smorde Bulukia sina
føtter med örtens saft och vandrade framåt. Här mötte ban de fyra änglarne
Gabriel, Btrafll, Michael och Afrail, som efter Guds befallning skulle i helvetet
nedstörta eto stor drake, hvilken förhärjat tusende städer, men stadnade Tör att besvara
hans frågar om hvilka de voro. Efter långvariga vandringar träffade slutligen
Bulakil prapheteti Alchidor, som med Guds tillstädjelse förde honom till Egypten och
sedan. fövsvann nr hans åsyn.

Haseb var högeligen förvånad öfver ormdrottningens berättelse, men bad benne
ännu att återskänka bonom bans frihet och låta föra honom tillbaka till jorden;
ban svor åter en gång, att hin aldrig skulle gå i ett bad. Men hon svarade åter:
Jag trpr dig icke, om du än svure hundrade eder. — Tid detta svar började Haseb
ßråta så bitterliga, att alla ormarne gräto med bonom och bönföllo hos
drottningen, att bon måtte låta honom återvända till jorden, om han svure att aldrig gi i
ett bad. Då låt ormdrottnfngen Haseb svärja vid den uppböjde Guden och befallde
sedan en prm att föra bonom ned till jordens yta.

HVr kom ban snart till sin fädernestad och blef igenkänd samt bjertligen
välkomnad af sin moder. Med vedhuggarne, som stämplat emot bonom, men efter
bans hemkomst beglrde bans förlåtelse för hvad de gjort honom emot, försonade
han sig, erhöll af dem, som blifvit rika köpmän, en ansenlig del af deras vinst,
och allt tycktes gå bonom väl i band. Men nu hände sig, att sultanen i Haseb|
fädernestad hade blifvit hemsökt med en svår sjukdom, emot hvilken läkarnes konst
blgentlng förmådde uträtta. Det fanns blott ett medel till konungens
helbregdi-görelse, och detta bestod deri, att man skulle gifva bonom att Ita af
ormdrottningens kokade kött, — så hade de vise läst i sina böcker. I dessa bade de
lika-Itdes fannit, att det på den tiden lefde en man, som tillbragt en längre tid bos
enndrottningen, och denne skulle igenkännas derpå, att hela bans kropp blefve svart,
si snart ban ginge i ett bad. Yid alla bad i staden voro derföre mamluker
posterade, för att tillse, huruvida någon badgäst, hvars kropp varit hvit, då han gick I
badet, blifvit svart, när ban stigit derur; och nlr Haseb en gång glömde sin till
Tamlicha aflagda ed ocb gar efter för sina vlnners uppmaningar att gå I badet,
der bans kropp genast svartnade, bier ban gripen ar mamlukerna och förd inför
vexirea. Han sökte visserligen förneka sin bekantskap med ormdrottningen och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:22:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/7/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free