- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / VII. Bandet /
272

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-272

dg, hemtade dem, tog deraa kllder, lade deita pl Isaedrifvarens lena och begaf
elg med sitt byte till modern.

Nlr Ahmed vaknade ocb tig sig sjelf ocb sitt folk halfnakna, blef ban
förfl-rtd ocb visste lefce, hum han skalle bestå InfSr khalifen, utan rådförde tig i sin
bedröfvelse med Hasan Scbuman. Denne bad bonom Icke vara förflrad, ty samma
qvlli skulle ben stilla gumman inför khalifen; men, — tillade hen, — khalifen
miste först lofva mig att benida henne, ty dennt qvinna år ingen tjuf, utan bar
säkert begått allt detta endast för tu bevisa sin slughet och litt. — De begåfvo sig
derpå till khalifen, och Harun lofvade benådt Dalilah, blott hon ersatte de af benne
bestulna hvad de förlortt, ty irven ban Insåg, alt hon icke kunde vara någon
vanlig tjuf. — Hasan lemnede palatset, och del dröjde icke långe, förrio han litt reda
på DtHlahs bostad; dit begaf han tig med några af slu folk ocb bultade på
dftr-ren. — Hvem der? — frågade Seinab. — Hasan Schnmanl — svarade ban. — I
kbalifens nemn, hvar år din moder?

Nlr Dtlilah hörde detta, sade bon till Seineb: nu |rö vi uti lillan; mot
Basan Scbuman förmår jag ingenting. Säg du honom sanningen; dermed komma vi
bält ifrån taken. — Detta skedde, och Dalilah följde med till khalifen, sedan hon
fått löfte om benådning, blott bon återställde allt hvad bon tagit från dem, som
hon bedragit. Inför Harun infunno sig alla Dalilaha anklagare ocb erhöllo hvtr
ocb en sitt tillbaka, flrgaren derjemte af khalifen hundrade guldstycken i
ersättning för litt föritörda flrgeri och åtnedrlfvaren lika mycket rör tina utryckte
Under. Derefter rrågade kbilifen Dalilah, hvarföre hon begått alla detta puts, och
hon svarade, att hon dermed velat ådagallgga sin slughet och ocb sin list. — Och
bvad önskar du? — sporde åter Harun. — Hin fader, — svarade Delileh, — var
domare i Baghdad; jag sysselsatte mig med ett drettera brefdufvor, och min man
var polisböfdlng. Jag ömkar att för min del undfå min faders aflöning och för
min dotters rlkning detsamma, som min man uppbar. — Hvarmed viljen ni
förtjent denna aflöning? — frågade khelifen åter. — Jag vill bli rörettånderska för din
stora kban, — svarade Dalileh. — Khalifen hade nimligen låtit uppföra en stor
khan rör köpmlnnen; denna byggnad innehöll tretio boningsrum; fyrtio slafvar
voro der anstlllda till köpminnens betjening, och fyrtio hundtr underhöllos der fOr
husets bevtkning; derjemte var en särskild kock anstllld för matlagningen åt
slafvarne. — Ål min dotter, — tillade Daliltb, — som Innu bättre än jag förslår
konsten ett dres|era brefdufvor, ber jag dig inrymma det lilla tlottet framför k ht nen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:22:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/7/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free