Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det eviga livets källa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET EVIGA LIVETS KÄLLA. 23
frågan. Alltså även hos dessa lägsta väsen har man att
göra med könsskillnad och könskärlek, om ock i mycket
primitiv form, och även hos dem tycks föreningen mellan
celler av olika kön vara en nödvändig betingelse för deras
eviga liv.
Nå, men hur ställer det sig med partenogenesen eller
jungfrufödseln, där äggceller utveckla sig till nya individer
utan att befruktas? Har man inte här ett verkligt bevis
för att tvåköntheten är en onödig anordning, och att det
kan vara tillräckligt med ett enda kön? Låt oss se!
Partenogenetisk alstring förekommer rätt allmänt både
i djur- och växtriket, nämligen å ena sidan hos ett flertal
ryggradslösa djur, å andra sidan hos åtskilliga kryptogamer
och diverse blomväxter. I många fall har det emellertid
ådagalagts, att det omväxlande med den obefläckade
avlelsen försiggår en regelrätt befruktning, såsom hos virveldjur,
bladlöss, gallsteklar och vattenloppor, där generationer av
partenogenetiskt utvecklade individer alternera med hannar
oçh honor, som para sig och ge upphov till avkomma på
könslig väg. I andra fall bildas samtidigt ägg, som
befruktas, och ägg, som av egen kraft utveckla sig vidare, såsom
hos bin, där de befruktade äggen bli till visar och
arbetsbin, medan drönarna framgå ur obefruktade ägg, samt hos
vissa arter av hökblomster (Hieracium) m. fl. I åter andra
fall har man endast iakttagit partenogenetisk utveckling,
men det är kanske inte uteslutet, att befruktning även där
emellanåt äger rum — man bör aldrig vara alltför säker
vid vetenskapliga frågors behandling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
