Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det eviga livets källa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 DET EVIGA LIVETS KÄLLA.
bildas genom förening av celler, som tillhöra olika kön.
På ett synnerligen slående sätt belyses saken bland annat
av vitbläran (Lychnis) i dess förhållande till en viss
brandsvamp (Ustilago). Vitbläran är vad man kallar tvåbyggare,
vilket innebär, att somliga plantor endast bära hanliga och
andra endast honliga blommor, och brandsvampen är en
parasit, som lever i vitblärans könsorgan, både ståndare
och pistiller, men som endast i värdväxtens hanliga organ
kan utbilda förökningselement eller sporer. Om då
brandsvampen slagit sig ned på en honlig planta, tycker man,
att sporbildningen skulle inhiberas; så sker dock ej, utan
parasiten framtrollar genom någon underbar kemisk aftack
mot de knappast synliga ståndaranlagen ordentliga ståndare
och skapar sålunda själv det nödiga materialet för sporernas
tillverkning.
Ett intressant exempel på förändring av motsatt kön
erbjuder Inachus-krabban, som ofta angripes av ett parasitiskt,
till det yttre säckliknande kräftdjur, den till rankfotingarnas
grupp hörande Sacculina, vilken med en rikt förgrenad
häft- och sugapparat genomväver offrets inälvor. Den
underliga parasiten förtär med förkärlek krabbans rom,
dock ger den sig även på hanliga krabbor, vilka den på
något märkligt sätt förvandlar till typiska honor, som till
och med kunna frambringa mogna ägg ur resterna av sina
misshandlade könskörtlar.
Partenogenesen innebär då tydligen endast en kvantitativ
ökning av individen, en ökning, som förr eller senare måste
omväxla med befruktning, om arten ej skall dö ut. Jung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
