Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Livets rytm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIVETS RYTM. 69
Fliess drager synnerligen vittgående konsekvenser av
sin periodlära och tillämpar den vitt och brett.
ÖObestridligt är också, att det ligger mycken sanning i hans system,
och antagligt är, att de av honom upptäckta periodtyperna
spela en omfattande roll i hela den levande naturen.
Emellertid förefaller det, som om Fliess och med honom
Schlieper i sina utläggningar mången gång skjuta över målet;
åtminstone tycker jag för min del, att deras förklaringar
till god del verka ren konstruktion. Här liksom på vissa
andra håll synes man nästan glömma, att biologien ej får
urarta till en sifferteknik, som saknar säkert samband med
verkligheten.
Swobodas första närmare kontakt med livets perioder
faller inom psykologiens område. Han omtalar, att han
ofta efter en konsert eller opera förgäves bemödade sig att
reproducera ett eller annat ställe, som särskilt tilltalat
honom. Men någon dag senare, rätt som det var, på en
promenad, vid arbetet eller under ett samtal, dök melodien
upp i hans medvetande. Han brukade sedan trösta sig
med att det han ville komma ihåg, men inte kunde få
tag i, skulle komma av sig självt vid tillfälle. Och det
slog alltid in. Så småningom fick han klart för sig, att
reproduktionen gick lättast andra dagen efter perceptionen,
och att erinringen därvid inträffade 2 timmar tidigare än
motsvarande sinnesintryck. Då han kommit underfund med
denna 46-timmarsperiod för musikaliska saker, började han
undersöka dess eventuella förekomst även för andra intryck.
Det lyckades. Han omnämner t. ex., hur han kunde ertappa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
