Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Adams dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN ADAMS DAGAR. 179
Jämte skelettdelar och redskap har man på olika håll
hittat brända träkol, varav man kan förstå, att
diluvialmänniskorna kände till bruket av eld, som de säkerligen
framställde genom att slå stenar eller riva träbitar mot
varandra eller genom att låta en träpinne hastigt rotera i
en i mitten urgröpt träskiva, varefter gnistorna uppfångades
medels torra löv eller annat lättantändligt material. De
sönderstyckade djuren stektes på stenplattor eller koktes
i vattentätt flätade korgar, fyllda med vatten, vari man
kastade glödheta stenar. Det bästa man visste i matväg
var märgen av sönderslagna ben samt råvarm hjärna,
speciellt av vildhäst. Att döma av vissa fynd voro
Neandertal-människorna åtminstone delvis kannibaler.
Några tecken, som kunna tydas som bokstäver, ha ej
upptäckts i samband med istidens människor, men väl
teckningar på ben och klippväggar. Dylika teckningar,
som utförts med sticklar av flinta eller kol och färgade
jordarter, framför allt ockra, ha i stor mängd påträffats i
franska grottor och hålor. Bilderna, som ofta äro mer än
meterhöga, föreställa vanligen mammut, mera sällan andra
djur, såsom uroxe och ren. Man förmodar, att dessa
teckningar utgjort ett slags trollformler, med vilka
människorna på den tiden trodde sig kunna lättare få bukt med
de djur, som de avbildade.
Ja, så ungefär gestaltade sig tillvaron för Adam och
hans släkt enligt vetenskapens hittills erhållna vittnesbörd:
det var, som man kunde vänta, ett naturliv i dess råaste
form utan spår av sagans gyllene skimmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
