Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
KRING (forts)
MASKINÖVERSÄTTNING ÄR OEKONOMISK
UD K 061.3
Språkliga problem kan
behandlas med metoder som sträcker
sig från det mest meditativa
till experiment med hjälp av
datamaskiner och andra kyliga
medarbetare. Den senare typen
undersökningar vägde över vid
2d International Conference on
Computational Linguistics (2ème
conference Internationale sur le
traitement automatique des
lan-gues) i Grenoble den 23—25
augusti i år. Svensk
medarrangör var KVAL-gruppen
(Forskningsgruppen för kvantitativ
lingvistik).
Maskinell översättning är en
»klassisk» tillämpning av
språkvetenskapen. Efter åtskilliga års
möda och ännu mera skriverier
om saken kan man nu
konstatera att arbetet spaltats upp på
dels några få institutioner i
världen som alltjämt sliter med
översättningsproblemen mera
praktiskt och dels andra
institutioner som — utan stora
maskinella lexikon och andra sådana
saker — koncentrerar sig på de
teoretiska problemen inom
syntax och semantik. Man vet
nämligen nu ganska väl vilka kruxen
är och kan studera dem
isolerade — och man vet nu också
hur man skall få fram löpande
översättning med någorlunda
god kvalitet. Till dem som får
det — fransk översättning av
rysk text — hör kongressens
värdinstitution, med professor
Vauquois i spetsen. Men alla är
medvetna om att man inte
kommer över en viss kvalitetsnivå
bara genom fortsatt finslipning
och praktisk erfarenhet, förrän
man löst en del ganska svåra
teoretiska problem. Huruvida
den nu uppnådda
grovkvaliteten är bra nog för
orienterings-läsning för specialister på
något område är man inte riktigt
ense om ens bland
maskinöversättarna själva; ekonomiskt
försvarbart är det i vart fall ännu
inte. Manuella översättare är ju
så billiga! Än har inte maskin
-översättningen blivit en praktisk
realitet.
De teoretiska problem som
måste klaras av för
översättningens del är — naturligtvis
måste man väl säga —
gemensamma för många andra
tillämpningar, inte minst maskinell
litteratursökning, som troligen är
ekonomiskt viktigare än
över
sättning. Och den matematiska
lingvistiken i olika former
lämpar sig — tack vare
datamaskinernas existens — för praktiskt
utnyttjande på många andra
områden, däribland utveckling
av programmeringsspråk och
kommunikation
människa/ma-skin.
Och med all respekt för
marknadsföring: språkforskning kan
nu en gång inte bedrivas så, att
man bara producerar resultat
som man har kunder på.
Nästa konferens om
»computational» — svenskt ord ? ? —
språkproblem äger rum om två
år, vilket är en lång tid i den
branschen. Sovjet och Sverige
har föreslagits som värdland.
BOKHYLLAN
FÖRETAGET SOM ETT
INFORMATIONS- OCH
BESLUTSSYSTEM
Ekon lic, pol
mag Dick
Ramström
studerar i en
företagsekonomisk doktorsavhandling företaget som ett [-informations-och besluts-]
{+informations-
och besluts-+}
system, varvid bl a problem kring
datateknikens införande i
företag aktualiseras. Detta arbete,
som är den första avhandlingen
i Sverige inom ämnesdelen
administration, ventilerades vid
Uppsala universitet den 23.9
1967. Opponenter var docent
Erik Johnsen, Lunds universitet,
samt ekon lic, direktör Lennart
Strömberg, Åhlén & Åkerlunds
Förlags AB. Arbetet utges av
Almqvist & Wiksell/Gebers
Förlag och skall finnas tillgängligt
i bokhandeln i början av
oktober. Titeln är: The Efficiency
of Control Strategies.
Commu-nication and Decision-Making
in Organizations. Uppsala 1967,
442 sid.
i Installationer
Nya dataanläggningar har
installerats eller kommer inom
kort att installeras och redan
befintliga anläggningar kommer att
byggas ut vid bl a följande
företag: Oy Yleisradio Ab,
Hel
singfors (GE 415), Oslo
Universitet, Oslo (CD 3300),
Finska Socker AB, Helsingfors
(Univac 9200), Kooperationens
pensionsanstalt, Stockholm (GE
115), Svensk husd j ursskötsel,
Hållsta (Gamma 30), Fabriks
AB Ekå, Markaryd (Gamma
55), AB Korsettindustri, Borås
(Gamma 55), Kreditbanken
(Siemens 4004/45), Norgas A/S,
Oslo (GE 115), ADB-centrålen,
Malmö (Siemens 4004/35),
Stockholms läns landsting
(Univac 494), AB Dataservice (GE
425, Siemens 4004/45).
Följande företag får eller har
just fått leveranser av IGT
1901: AB Rifa, Bromma,
Svenska dörr AB, Jönköping,
Nordiska skinnauktioner, Stockholm,
Apotekarsocieteten, Stockholm,
Data Logic AB, Solna, AB
Betongindustri, Stockholm,
Svenska stadsförbundet, Stockholm
och Oscaria, Stockholm.
I MD A 7—8/67 stod genom
ett tryckfel att Koda£ fått en
hy datamaskin. Det skall vara
Koda& i Göteborg som fick en
ITC 1901 levererad.
j Program
RAX heter ett programpaket
från IBM som i sig förenar
tids-delning och drift av
informa-tionsskärmar. Det fullständiga
namnet är »System/360 Remote
Access Gomputing System».
RAX är utformat för 360/30, 40
och 50. Kompilering och
»time-sliced execution» tillhandahålls
för BPS Fortran IV och
assemb-ler-jobb från upp till 63
terminaler simultant. (Upp till 60
terminaler av typ 1050 och upp
till åtta informationsskärmar av
typ 2260 kan användas i valfri
kombination upp till maximalt
63.) Det bör kanske tilläggas att
RAX tar 256K vid 63
terminaler, 128K vid 36 och 64K vid
10 terminaler. Som jämförelse
(vilket ej görs av fabrikanten
vid annonseringen) erinras om
att minnesutrymmet i 360/30 är
8-64K, 360/40 16-256K och i
360/50 64—256K. Det ambitiösa
programpaketet har alltså sina
begränsningar.
SSI, Svenska samfundet för
informationsbehandling, arrangerade 29.9.67 en
heldagskonfe-rens på KTH om »Automatisk
numerisk analys». Bland de
medverkande föredragshållarna
märktes professor RamonMoore,
University of Wisconsin, USA,
som talade om »Practical aspects
of interval calculations».
Automatisk numerisk analys innebär
bl a nya möjligheter att närma
datamaskinella
programmeringsspråk till traditionell,
matematisk uttrycksmetod.
Företagen
Industridata AB kommer vid
årsskiftet 1967—68 att öppna en
datacentral för administrativ
och teknisk databehandling i
Linköping. Maskinutrustningen
skall bestå av en SAAB D21.
Bland kunderna märks AB
Svenska Järn vägsverkstäderna
som kommer att anlita
företaget för samtliga administrativa
rutiner.
Skandinavisk Datautbildning
heter ett nystartat institut inom
utbildningssektorn. Chef för
verksamheten är Jan Asperen
som tidigare varit knuten till
bl a MSI och IBM. Förutom
kurser för personer direkt
engagerade i ADB inriktar man
sig på utbildning av tjänstemän
i »det yttre systemet». Ett
tjugotal lärare är knutna till
företaget.
Rationellt Näringsliv AB har
etablerat samarbete med NR —
Nordisk Rationalisering A/S i
Danmark framför allt på det
metodtekniska området inom
produktion och administration.
RN har också tillsammans
med finländska konsulter
startat en konsultbyrå inom det
produktionstekniska området,
Produktionsteknik AB i Finland.
Konsultgruppen representeras
f n av ca 100 man på den
nordiska marknaden.
IBM kommer att upprätta ett
internt informationscentrum i
England i form av ett
dotterbolag till IBM United Kingdom
Holdings Ltd. Företaget, IBM
Information Services Ltd,
kommer bl a att ansvara för att
informationsflödet från de olika
IBM-företagen till de olika
fabrikerna koordineras.
SGS-Fairchild, tillverkare av
ki-sel Planar halvledare med svensk
tillverkning av kiseltransistorer i
Märsta har utsett AB Nordqvist
& Berg till distributör för
Sverige.
Data Machines, ett företag inom
Decision Control, Inc., USA,
tillverkare av datamaskinen
Da-ta/620.I, har fått europeisk
representation genom G.E.T.A.I.,
Paris.
Nomenklatur
Terminologiarbetet inom
ADB-området har nu kommit så långt
att Svenska Elektriska
Kommissionen sänt ut förslag till
ordlista på remiss.
Hittills har tre avsnitt,
Data-behandlingssystem och
databe-handlingsteknik, Organisering av
data samt representation av
data översatts. Underlaget
utgörs av den mest omfattande
ordlistan på området, IFIP:s
och IGG:s.
För att påskynda det svenska
ordlistearbetet har detta
begränsats till att skapa svenska
termer för begreppen i det
internationella underlaget.
Termernas definitioner ges på engelska
genom hänvisning till
IFIP-ord-listan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
