Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERN
1K711 DATATEKNIK
CENTRALT RÄTTSSYSTEM
I DRIFT VÅREN 1969
Första etappen av den
svenska rättsvårdens
informationssystem (Rl)
skall komma i
produktion under första halvåret
1969, enligt beslut som
fattats av
samarbetsgrup-pen inom justitieområdet.
UDK 681.3:351.74
Rättsväsendets
informationssystem (RI) börjar nu ta form
i sina detaljer. Enligt beslut den
13 oktober av det
samarbets-organ som finns inom
justitiedepartementets arbetsområde
(MD A 1967:9 p 32) skall
första etappen av detta stora
systemarbete vara genomfört till
första halvåret 1969. Då skall
kärnan i RI vara i produktion.
Denna del av arbetet omfattar
samordning av det allmänna
kriminalregistret, som finns hos
kriminalvårdsstyrelsen, med de
centrala polisregistren, vilka
återfinns hos rikspolisstyrelsen.
Till detta kommer en rad
delsystem i direkt anslutning till
den här antydda, systemmässiga
samordningen.
I fråga om fortsättningen av
arbetet på RI har riktlinjer för
utredningarna antagits. Under
höstens budgetarbete kommer i
kanslihuset att behandlas de
ekonomiska aspekterna på etapp
I. RI baseras på de möjligheter
till integrerad
informationsbehandling som
datamaskintekniken möjliggjort.
Kommentar till
kommentarer
Ni har i Er tidskrift Modern
datateknik 1967: 10 under
Kommentarer bl a skrivit: ”. . . det
råder av allt att döma en viss
vilsenhet bland företagsledare,
inte bara i Sverige, om vad man
egentligen kan använda
datamaskiner till i
FÖRETAGSLEDNINGEN”. Ni har vidare
frågat vad man egentligen gör
på Yxtaholm.
Ni skulle också frågat Er
”Vad gör man på andra sidan
Mandråparsundet, på
Krogar-holmen?” Och fått svaret att
där lär sig företagsledaren vad
han kan använda datamaskinen
till i företagsledningen.
STF-TLI Kursverksamhet bedriver
nämligen på LKAB:s kursgård
på Rosenön, som Krogarholmen
numera kallas, sedan 12 år
tillbaka sin kurs i förtagsledning.
Denna kurs som skall ses som
en helhet, pågår från september
till maj i sju veckolånga
konferenser. Ni har ju i nämnda
nummer av Modern datateknik
på sid 26 under rubriken
Konferenser för övrigt omnämnt en
av dessa konferenser (utan
uppgift om vem som är kursarrangör
och vad konferensen egentligen
omfattar). Företagsledning är
ju ett mycket omfattande
begrepp och flera kursarrangörei’
är tänkbara.
I vår kurs i företagsledning
behandlas redan under första
konferensveckan datamaskinen
som ett hjälpmedel vid
företagsledarens beslutsfattande. Olika
operationsanalytiska metoder
såsom linjär programering,
heuris-tisk programmering,
nätverkspla-nering etc appliceras på besluts-
problem på högsta nivå. Ett
flertal exempel på datamaskinell
behandling av beslutsproblem
behandlas därvid. Ansvarig för
innehållet är professor Bertil
Näslund, föreståndare för
Företagsekonomiska institutionen vid
Stockholms universitet.
Senare under kursen, under
konferens 6 den 15 april 1968
kommer sådana programpunkter
som ”Tillämpningsområden för
ADB”, ”Utvecklingstendenser
inom ADB” att behandlas.
Därvid medverkar Olle Dopping,
tillräckligt känd för att ej
behöva någon presentation i detta
sammanhang.
I alla övriga konferenser
kommer datamaskinen in på sin
rätta plats vare sig det gäller
lagerfrågor och materialhantering,
personaladministration,
budgetering etc. Dagens och
morgondagens företagsledare sitter då på
åhörarplats.
Vi står gärna till tjänst med
ytterligare information om den
här nämnda kursen samt om
vårt kursprogram i övrigt.
Med vänlig hälsning,
STF-TLI Kursverksamhet
Jan-Erik Larsson
Kommentar till
”Kommentar om
Kommentarer”:
— Tack för inlägget.
Redaktionen hade inte helt förbisett
STF-TLI :s m fl kursverksamhet, men
möjligen framlagt sin åsikt litet
väl kortfattat.
Vad vi efterlyser är det som
professor Börje Langefors tog
upp (se MD A 1966: 9
”Automatiserad företagsstyrning
kräver definierad målsättning”).
Det är främst
informationsfors-karna som behöver tackla VD
(inte ADB-cheferna) för att lösa
problem med företagsstyrning.
Mycket kan givetvis göras
redan nu, men samspelet mellan
informationsforskare och
företagsekonomer tyder på att ännu
mycket mer går att åstadkomma
— om företagscheferna ställer
upp till tankeutbyte om
framtidens styrsystem.
Red.
Professorn i numerisk analys Carl-Erik Fröberg,
Lund, framlägger här några tankar som synes
starkt inspirerade av såväl den upprörda debatten
om forskarnas stora A-maskin, som inte minst
frågan om det skall bli en nyprövning av regeringen
när det gäller valet av datamaskin för Lunds
universitet.
Om det fanns datamaskin
Om det fanns en datamaskin i närheten
skulle vi kunna köra det olösliga problemet
och få ett resultat som ingen kunde förstå,
eller vi kunde tillkalla en expert
som ingenting kunde uträtta.
Om vi hade tillgång till kärnminne
skulle vi kunna läsa in alla data
genom en datakanal som kunde bli ledig
om inte kanalerna redan var fulla
av irrelevant information,
eller genom en kortläsare
om inte alla kort redan var kvaddade.
Inläsning via manöverbordet
skulle vi nog ha kunnat åstadkomma
om vi känt till konventionerna
eller vetat vilka knappar vi skulle trycka på.
Om maskinen hade haft soft-ware,
och det tjänat något till att skriva ett program,
så skulle vi börjat från den lätta sidan,
om det funnits någon lätt sida.
Om systemet hade haft dynamisk minnesrelokering
kunde vi skrivit programmet i ALGOL och FORTRAN
eftersom problemet kräver bådadera.
Men nu har vi inte någon datamaskin
och inte någon datakanal som är ledig,
vi har inte tillgång till kärnminne,
till kortläsare eller manöverbord,
hålremsorna är slut
och vi har inte någon övning i stansning.
Dessutom är problemet
redan i och för sig hopplöst,
experterna är för många
och deras idéer för våldsamma.
Och om vi trots allt ville försöka
skulle floder av nya utredningar
sopa oss undan
ett anrop av debi terings rutinen
skulle vi nog annars ha kunnat kosta på oss.
Om datamaskinen
skall vi emellertid slåss,
och om rätten att kompilera
i den västerländska kulturens stympade operativsystem.
Carl-Erik Fröberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
