Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rättsväsendets ADB
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
RÄTTSVÅRD VIA ADB
Hela svenska rättsvården väntas få
ett integrerat informationssystem.
Det gör det bl a lättare att snabbt
få tag i brottslingar. Polisen tar i
höst i drift maskinellt
fingerav-trycksregister.
Statssekreterare Ove Rainer (tv) och
departementsrådet Börje Alpsten.
UDK 681.3: 351.74
En samordnad bearbetning av data inom
justitiedepartementets område, vilket nu
utreds, ser ut att kunna ge väsentliga vinster.
Den samlade rationaliseringsvinsten i
enbart polisverksamheten genom automatisk
databehandling (ADB) uppskattas till 250—
300 årsarbetskrafter inom två år. Därtill
kommer vinster inom andra delar av
rättsväsendet genom samordning av centrala
register m m.
TOTALSYSTEM FÖR RÄTTSVÄRD
Det är inga små ADB-uppgifter man sysslar
med. Utredningen, vars ordförande är
statssekreterare Ove Rainer och sekreterare
departementsrådet Börje Alpsten, gör under
våren inventeringar av var man kan sätta
in ADB-metoder, allt ifrån det att ett
befarat brott anmäls fram till kriminalvårdens
registerarbeten.
Det är omläggningarna inom
polisväsendet, vilka redan pågår, som inspirerat till
denna vidare integration av
informationsbehandling. ,
Återverkningarna blir flera:
• Åtskilliga bestämmelser om
uppgiftsskyl-dighet m m förutses behöva ändras vid
övergång till ADB.
• Organisatoriska förändringar väntas på
åtskilliga punkter.
Enbart den nämnda besparingen inom
polisen på 300 tjänster fram till 1969 innebär
givetvis omfördelning av arbetsuppgifter.
För den pågående utredningen har man,
som nämndes i Modern datateknik 1967: 3,
tillsatt en horisontell arbetsgrupp vari
ingår bl a rikspolischefen och riksåklagaren. I
sex vertikala arbetsgrupper görs detaljerade
utredningar. De omfattar polisen, åklagarna,
domstolarna, kriminalvården,
kontrollstyrelsen och en grupp övriga »konsumenter»
såsom statistiska centralbyrån, kriminologer
och socialstyrelsen.
MÄNGA NYA POLISRUTINER
Rikspolisstyrelsens och statskontorets
ADB-system för polisväsendet omfattar ur
använ-darsynpunkt:
Administrativa rutiner:
budgetbokföring
personalredovisning
förskottsreskontra
budgetberäkning
tidskriftsdistribution
inventarieredovisning
motorfordonsstatistik m m
Egentliga polisrutiner:
personregistret
efterlysningsregistret
spaningsregistren:
brottsregistret
modus-operandiregistret
fingeravtrycksregistret
godsregistren:
stulna fordon
övrig godsregistrering
passregistret
statistik m m
Planläggningen för att överföra polisens
centrala person- och brottsregister till ADB
påbörjades i slutet av 1964. Under första
halvåret 1968 beräknas större delen vara
överförd till maskinläsbart medium.
Det kompletta systemet med bl a
uppgifter om status (inskrivning, utskrivning från
anstalt mm) jämte misstanke om brott samt
domar beräknas komma i produktion någon
gång 1970—1972.
MASKINELL SPANING
Under första halvåret 1969 beräknas
produktion kunna starta vad gäller
efterlysningsregistret.
I fråga om spaningsregistren kan nämnas
att modus-operandiregistret i datamaskinell
form kommer i produktion under sista
halvåret 1968 (off-line) och direktanslutet
(Online) 1970—1972.
Genom det systemet kan maskinell
sökning göras efter
a) möjlig gärningsman till ett anmält
ouppklarat brott (sökning brott—person),
b) liknande brott (sökning brott—brott)
och
c) ytterligare brott som en gripen person
kan ha begått (sökning person—brott).
Det maskinella fingeravtrycksregistret
beräknas komma i produktion omkring den
1/10 1967. Under uppbyggnaden beräknas
registret per år tillföras omkring 5 000
personers fingeravtryck jämte 2 000 tidigare
daktyloskoperade, som facktermen lyder.
SNABBA BILBESKED
Beträffande godsregistren kan nämnas att
stulna fordon registreras datamaskinelit så
att frågerutiner kan köras direkt (on-line)
från ungefär 1/7 1968.
Polismän skall därefter vid vilken tidpunkt
på dygnet som helst kunna få minutsnabba
besked från dataanläggningen om stulna
motorfonden.
I ett senare utbyggnadsskede integreras
detta register med ett centralt bilregister,
övrig godsregistrering hos polisen läggs om
till ADB i slutet av 1969.
Passregistret baseras på mikrofilmade
registerhandlingar. Stansade och överförda till
ADB skall de ge passnummerlistor,
folkbok-föringsnummerlistor och namnlistor. Det
sätts i produktion 1/1 1968. Direktminne
används från omkring 1/7 1969 varefter
frå-gesystem kan ersätta listning.
Fullt utbyggt skall passregistersystemet
från 1970——1972 kunna ge maskinell utskrift
av passformulär. Förstudier för detta
påbörjas omkring 1/7 1967.
Redan införda ADB-rutiner hos polisen
har sparat in ca 100 årsarbetskrafter. Till
1/7 1969 skall man spara in ytterligare
150—200.
Polisregisterarbetet har nu förts så långt
att man kan börja samordna det med
liknande hos andra myndigheter. Närmast
berörs kriminalvårdsstyrelsens allmänna
kriminalregister och klientelregister.
Liknande frågor blir aktuella för
kontrollstyrelsens register och statistiska
centralbyråns rättsstatistik (brotts- och
brottslingssta-tistik). En hel del av de här nämnda
registren innehåller identiska uppgifter, varför
samordning är naturlig.
Nu måste ett integrerat ADB-system för
justitiedepartementets område också byggas
upp så att integration med andra
informationssystem blir möjlig.
Fastighetsregistre-ringen skall sålunda enligt det nyligen
framlagda förslaget läggas om för ADB med
utgångspunkt i koordinatmetoden. Ett
vägre-gister är under uppläggning och ett
maskinellt, centralt bilregister torde snart
föreligga.
Den inventering som pågår skall vara
färdig senast 1/9 1967. Förslag om rättsvårdens
ADB-system skall sedan kunna ingå i
myndigheternas petita för 1968—1969 med
långtidsbudget. ■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
