Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lathund för datamaskinköpare, av Göran Hj:son Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
egen, maskin och servicebyrå och sedan
expandera längs den lägsta kurvan hela
tiden.
Till kostnadsresonemanget bör i denna
utvärdering även fogas en hel del andra
aspekter som att byrån har tillgång till ett
inkört system som passar, det egna
företaget har mycket ojämn beläggning på en
datamaskin eller har brist på fackpersonal,
lokaler och investeringskapital. Omvänt
kan gälla, att företagets mångskiftande
ADB-verksamhet måste arbeta ostört i egen
regi, att rapporter och underlag går
mellan ADB-avdelningen och företaget med
täta intervaller, att företagets
ADB-erfa-renhet är stor etc.
MASKINVAL
Om den förra valsituationen ledde till egen
datamaskin föreligger givetvis en ytterligare
tröskel att gå över, innan ADB kan
installeras i företaget. Denna sista fråga är
givetvis mycket känslig och författare av
facklitteratur kringgår den med finess. Bäst
besvaras frågan kanske av leverantörerna av
utrustning i den storleksklass som både den
presumtive kunden och leverantören i fråga
anser lämplig. Kundens uppgift blir att
välja och vraka, och detta sker med hjälp
Om en datamaskin i Cayenne
sa ägaren: Tid sparar den
men istället vart år
jag en elräkning får
på femhundrasjutusen spänn.
Text: Börje Crona
Teckning: Köptas
av s k objektiva utomstående konsulter eller
efter eget bedömande. Valet slutligen
baseras på relevanta och/eller irrelevanta
premisser, alltför välkända för att tynga
denna artikel.
I sammanhanget bör vi emellertid dröja
vid den prestanda jämförelse som ligger i
begreppet medeloperationstid. Den är som
måttstock vida tillförlitligare än t ex
addi-tionstiden i det interna minnet eller någon
annan lösryckt prestandauppgift. Inte ens
en uppräkning av olika funktionsprestanda
kan jämföras tvärs över, utan vid en
jämförelse bör en och samma förutsättning ges
för behandling av ett problem till de
maskiner, vilkas prestanda skall jämföras.
Medeloperationstiden blir olika för olika
maskiner främst på grund av att tiderna för
in- och utmatning samt datatransport
mellan centralminnet och de externa minnena
varierar starkt. Expertisen anser det
därför tillrådligt att var för sig jämföra
internbearbetningen av data, in- och
utmatning samt hjälpminneskommunikationen
som tre skilda arbetsfaser.
Enbart inom fasen internbearbetning
varierar medeloperationstiden beroende av
den typ av instruktioner som
programmeras. Ett hopp är t ex snabbare än addition,
och vissa maskinkonstruktioner är
inbyggda som »hardware» i maskinen, vilket ger
kortare genomloppstid än om
instruktionen skulle vara skriven i programmet.
Denna form av prestandajämförelse fordrar
ingående kunskap om datamaskinernas
uppbyggnad av arbetssätt, varför den
måste utföras av erfarna fackmän.
En i de flesta fall tillförlitlig mall för
prestandajämförelse är den amerikanska
»Gibson Mix». Den har uträknats som
medelvärden av operationer i ett stort antal
gjorda program från såväl administrativ
som teknisk databehandling och den
relativa frekvensen för operationerna har
härletts. De vägda normalvärdena för
operationer enligt Gibson Mix är följande:
1) Vetenskapliga datamaskiner:
Fast räkning = add/sub/load/
store 33,0 %
multiplikation ■ 0,6
division 0,2
Flytande » = add/sub 7,3
multiplikation 4,0
division 1,6
Hoppinstruktioner 6,5
Jämförelser 4,0
Transfer (medellängd 8 tecken) . 17,5
Skiftoperationer (medellängd 6
bitar) 4,6
Logiska operationer (and/or) 1,7
Indexering 19,0
Summa 100,0 %
2) Kommersiella datamaskiner:
Aritmetiska operationer 9,0 %
Jämförelser 24,0
Flyttningar av data 25,0
Hoppinstruktioner 31,0
Editering 4,0
Initiering av I/O-order 7,0
Summa 100,0 %
Vid valet av datamaskin är det även
väsentligt att utröna, om man hamnar i
en återvändsgränd eller inte. Det
maskinsystem man fastnar för bör kunna följa
med i företagets expansion eller vara
ut-växlingsbart mot andra system utan att
gjorda investeringar blir bortkastade.
Den som väl och lyckligt genomfört sin
ADB-installation efter konstens alla regler
har slutligen att observera kravet på
underhåll av system och program. ADB är
inget monument över gigantisk
företagsamhet, den är odlingsbar mark för nya arter
och ständig utveckling. ADB är ett stort
ämne och tungrott, om det inte ständigt
övervakas.
Därtill bör beaktas, att ADB i
okontrollerat skick kan dra oöverskådliga kostnader
över sin utnyttjare. Den automatiska
databehandlingen får ej bli ett självändamål
eller en statussymbol. Den skall tyglas att
förbli anden i flaskan och en ödmjuk
tjänare. ■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
