Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helautomatisk databank i drift före 1970
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
Leif Hjärne:
HELAUTOMATISK
DATABANK
I DRIFT FÖRE 1970
Stora informationscentraler automatiseras nu i allt
snabbare takt med hjälp av datamaskiner.
Erfarenheter från den mycket avancerade databank som finns
vid atomforskningscentralen Brookhaven National
Laboratory i USA pekar bl a på att man för detta ändamål
bör undvika FORTRAN som programspråk. Däremot
bör data lagras så att de lätt kan läsas av program
skrivna i detta språk.
UDK 659.21
Reaktorfysikens starka inverkan på
den tidiga utvecklingen av
matematikmaskinerna är ett väl etablerat faktum.
Det illustrerar den tidiga användningen av
stora datamängder inom detta område. Ett
behov av de servicefunktioner som vi
talar om idag i samband med databanker
blev därför kännbart redan under
fyrtiotalet.
Vid Brookhaven National Laboratory
påbörjades kompileringar av kärndata
redan under den »hemligstämplade» tiden.
För reaktor- och kärnfysiker över hela
världen blev sedermera två rapporter,
BNL-325 och BNL-400, välkända och
ovärderliga hjälpmedel som informationskällor i
fråga om neutrontvärsnitt.1
Med »information» menar vi här såväl
data som därmed associerad information.
Dessa rapporter har under årens lopp
återkommit med ett flertal supplement och
nya editioner. Revisioner och
kompletteringar föranleddes av ett starkt behov, som
gjorde sig märkbart i talrika förfrågningar
från rapporternas läsekrets, framför allt om
uppgifter fanns tillgängliga om nytillkomna
data.
AUTOMATISERING
Det senaste supplementet till BNL-325 blev
ett verk bestående av fem volymer,
tillsammans inemot 2 000 sidor, och
presen-tationssvårighetema visade sig
överväldi
1 neutrontvärsnitt = sannolikheten för att en viss
kärnreaktion skall inträffa
gande. En automatisering blev nödvändig
och kunde i någon mån användas för
»plotting». Ett system kallat SGISRS
(Sigma Center Information Storage and
Retrieval System) utvecklades för att
underlätta behandlingen av data.
Vid de större laboratorier som hade
tillgång till stora, snabba datamaskiner,
började man snart nog begära kopior av
databanden. Det begärdes även, att man
skulle hållas kontinuerligt informerad om
nyinkommande data. Därför började
fullständiga kopior av hela databanken att
skickas ut, emellanåt följda av
kompletteringar.
Banden började således även att
fungera som kommunikationsmedel. Det visar
sig att det är enklare att skicka en
bandrulle än att utnyttja de moderna medlen
för massöverföring av data.
Det har visserligen varit på förslag att
bygga upp systemet så, att den enskilde
»konsumenten» via det vanliga
telefonnätet (t ex Bell Systems »Data-speed»)
skulle kunna begära data direkt från
databankens maskin. Det visar sig emellertid att
flertalet föredrar hela databand att
arbeta med.
KOMPILERADE DATA
Som redan nämnts blev den senaste
kompileringen av neutrondata ett omfattande
företag. De stora datamängderna har dels
försvårat en presentation av materialet i
en överskådlig och läsbar form, dels
be
gränsat verkets användbarhet. I framtiden
måste ett annat, mer differentierat system
för information övervägas.
Till en viss del har man övergått till att
använda evaluerade data, dvs resultatet av
en kritisk teoretisk granskning av
experimentella data. Avsikten är dels att uppnå
entydiga värden där olika experiment går
isär, dels att ge bästa möjliga uppskattning
inom områden där inga mätningar gjorts.
I denna granskning används alla
tillgängliga metoder inom teoretisk kärnfysik från
enkla inter- och extrapolationer och
vik-tade medelvärdesbildningar till
utnyttjandet av mer eller mindre sofistikerade
kärn-modeller för interpolationer i andra
parametrar. Evalueraren har uppstått som en
ny storförbrukare av kompilerade data.
MANUELL DATABANK
Den grupp, Sigma Center vid Brookhaven,
Fil kand Leif
Hjärne, 31, är
sedan 1965 anställd
som fysiker vid
Brookhaven
National Laboratory i
New .York, USA.
Han har tidigare
varit verksam vid
AB Atomenergi i
Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
