Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helautomatisk databank i drift före 1970
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
(forts)
IAEA (International Atomic Energy
Agency) i Wien har inlett en verksamhet
för utbyte av data med östeuropeiska
länder. Här är databehandlingen ännu så
länge mera primitiv, beroende dels på
begränsade resurser, dels på att Sovjet och
andra länder utanför det
amerikansk-europeiska avtalet själva har svårigheter med
den interna informationstekniken.
För den rent bibliografiska
informationen, som för USA:s del tills vidare
handhas vid Oak Ridge National Laboratory,
har man däremot snabbt kunnat etablera
ett internationellt samarbete. Det
betraktas dock som självklart i USA att
biblio-grafisk och numerisk information så snart
som möjligt måste länkas samman.
FORTRANDATA
Det svåraste problemet för samarbete, vare
sig det gäller inom USA eller
internationellt, har visat sig vara att man tom har
svårt att ena sig om ett format för
databanden. Dels bör data vara i en form
läsbar för FORTRAN, som är det mest
universella språket, dels vill man även göra
själva programmen för informationssökning
och sortering mer allmänt tillgängliga.
FORTRAN, som ju är ett språk främst
skapat för en mer komplicerad matematisk
behandling av data, visar sig ha allvarliga
begränsmngar i detta arbete. För att göra
lagring av data så kompakt som möjligt
och ändå begränsa körtiderna till rimliga
proportioner gjordes programmen för
SCISRS i FAP; en FORTRAN-version
skulle exempelvis öka körtider med mer än
en faktor tjugo och bandlängder med en
faktor fem. Tom snabbminnet i en
IBM-7094- förefaller litet för det här ändamålet.
En övergång till något av de många
programmeringsspråk, som används av t ex
försäkringsbolag och affärsbanker, skulle
visa sig förmånligare. Frånvaron av ett
språk, tillgängligt vid majoriteten av
användarnas datamaskiner, utgör dock ännu
så länge ett hinder för denna utväg.
NYTT SYSTEM
Som nämnts har verksamheten hittills
varit av experimentkaraktär. Erfarenheterna
har kunnat möjliggöra mer konkreta
specifikationer för det framtida system, som
planeras under arbetsnamnet SCISRS-II.
Den viktigaste förbättring som kommer
att införas är en övergång till friare
format, SCISRS’ första version hade ett
fixerat format, delvis beroende på att ett
stansat IBM-kort var en naturlig enhet för en
datapunkt. Därmed kan man undvika en
stor del av de repetitioner och tomma
utrymmen, som finns på de nuvarande
banden.
Först och främst kommer ett
»ackvisi-tionsnummersystem» att användas. Data
skall bindas till en tidskriftsartikel eller
annan referens med ett accessionsnummer.
Databandet kan därmed till största delen
innehålla data, inriktade på direkt
användning som input till andra program, medan
»kringinformationen» går in på ett
referensband. Man vinner med ökad
flexibilitet och kompakthet dessutom i snabbhet
vid söknings- och sorteringsrutinerna.
Idén är att man från ett rent
bibliogra-fiskt band på automatisk väg skall kunna
producera ett referensband, som
sammanknyts med databand med ett system av
accessionsnummer. Eftersom en referens
kan innehålla mer än ett slag av data har
man dessutom börjat arbeta med s k
sub-accessionsnummer.
Det nya bibliografiska systemet har
redan börjat byggas upp. E>et har karaktären
av ett nyckelordssystem även om likheterna
med en s k »KWIC-sort» inte längre är så
påfallande som de var från början.
Evaluerade och rekommenderade data
skall separeras från de experimentella.
Men det är troligt att man för dessa skall
kunna använda samma system med en
gemensam bibliografisk del.
HELAUTOMATISK DATABANK
Om man får tillåta sig en optimistisk
tolkning av dagens planer och
utvecklingstendenser, skulle vi för reaktorfysikens och
-teknologins del långt före slutet av detta
årtionde kunna uppnå ett
helautomatiserat system för data.
Stora datamängder, som automatiskt
produceras av t ex en scanner för filmerna
från en bubbelkammare, kan då bearbetas
utan att röras av en mänsklig hand via
kompilering, evaluering, till
reaktorprogram och fram till slutresultatet.
Fördelarna ligger inte enbart i en
elimi-nering av den mänskliga faktorn vid
stansning av hålkort eller -remsa, utan också i
en sänkning av den ekonomiska tröskeln
för ett effektivt utnyttjande av den
moderna experimentella tekniken inom fysiken.
Sammanfattningsvis kan vi dra några
slutsatser från ibland dyrköpta och bittra
erfarenheter:
• Ett accessionsnummersystem är
nödvändigt, sammanlänkande data med
bibliografisk information.
• Man bör utnyttja befintliga, manuellt
arbetande »databanker».
• FORTRAN bör om möjligt undvikas
för programmen, men data bör lagras
i format, lätt läsbara för program
skrivna i FORTRAN. ■
Mer att läsa
(1) J ROSÉN: Atomprogram för
miljoner. Modern Datateknik 1965:1, p
55-57.
(2) V W C lapp: The future of the
re-search library. Urbana, University of
Illinois Press. 1964.
(3) FW Kistermann: Eine
Standard-einga-be für die Datenverarbeitung in der
Dokumentation und dem
Bibliotheks-wesen. IBM Nachrichten,
Sindelfin-gen, 1966:176, p 28-34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
