Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modern datateknik • 1—2 • 68
25
är informationsflödets väg i automatisk
och papperslös betalningsförmedling
såväl mellan penninginstituten som mellan
bankerna och kunderna. I kartläggningen
har man kommit in på
identifieringsme-toder, kundnumrering, kontonumrering,
optisk läsning, maskinläsbara
identitetskort, maskinläsbara kreditkort,
terminaler för datafångst (såsom kassamaskiner,
utbetalningsautomater, kreditkortläsare),
datatransmission, dataväxel (som slussar
information mellan olika banker).
I allt detta skulle en gemensam
legi-timationshandling ha en central roll.
En tredjedels hålkort
Och hur stort bör ett sådant kort vara?
»Det bör lämpligen ha samma format
som en tredjedels hålkort, dvs kortsida
62 mm och långsida 82 mm.»
Datakortet skulle bli ett användbart
instrument när vi inom en snar framtid
får terminaler av typ kassamaskiner i
bankkontor och kassaregister i varuhus,
när vi får utbetalningsautomater o d i
vilka transaktioner direkt kan registreras
och teleöverföras.
Genom att datakortet förses med
ma-: skinläsbara hål, kan det tjäna som
inläs-ningsmedium och därigenom eliminera
mänskliga överföringsfel.
Den enda uppgift som skulle finnas
i hålform är personnumret, vilket
förutsätter att banker, försäkringsbolag,
myndigheter och tidningar lägger upp sina
i register med användning av det för
Sverige unika personnumret.
Gäller högst fem år
»Det ligger nära till hands att tänka
framåt och komplettera personnumret
med en kod för att beteckna hemland
och på så sätt göra kortet internationellt.
Man kunde för Sverige välja 046, som
är riktnumret i automatisk telefontrafik
från utlandet.»
Redan från födseln bör man genom
sjukhusets eller pastorsämbetets försorg
få sitt första datakort av typ 0 (utan foto
och signatur). Detta förskolekort skulle
spara mycket tid bl a vid besök på
barnavårdscentraler. Därefter skulle nytt kort
utfärdas enligt följande system:
■ vid sju år av skolan (typ 1 med foto),
■ vid slutad skolgång (typ 2 med sign),
■ typ 2 utfärdas också av
militärmyndighet, arbetsgivare, universitet e d,
■ datakort byts vid varje ny anställning.
En serie initiativ — utan resultat
Frågan om identitetsbevis har varit uppp
till diskussion åtskilliga gånger utan
egentliga resultat. Här är en kort historik
över händelserna i Sverige.
1946 framförde
folkbokföringskommit-tén ett förslag om medborgarkort.
Förslaget genomfördes inte.
1964 tillsattes en arbetsgrupp med
representanter för rikspolisstyrelsen,
poststyrelsen, överståthållarämbetet,
länsstyrelsen i Stockholms län, Svenska
Bankföreningen och Svenska
Sparbanksföreningen för att rätta till bristerna på
legitimationsområdet.
1965 gjorde ovan nämnda arbetsgrupp
upp kravspecifikation på en legitima-
ny adress, när färdighet visats i
bilkörning osv.
Giltighetstiden bör bli högst fem år
inklusive det år då kortet utfärdas.
Carl-Gustaf Ingelman hoppas att en
omfattande utredning omedelbart skall
göras för att ge den gemensamma
legi-timationshandlingen bästa möjliga
utformning. »Det är viktigt att man
skaffar sig en uppfattning om hur slutmålet
kan komma att se ut om några tiotal år.»
Han tror att det i en avlägsen framtid
blir ett enda organ som utfärdar en
handling av typ datakort. Därigenom uppnås
säkerhet och enhetlighet.
»Men utredningen måste ge lösningar
också på kort sikt och presentera delsvar
på problemet så att man når fram till
idealförhållandet i etapper.» □
tionshandling ur säkerhetssynpunkt.
1966 utredde Statens Provningsanstalt
möjligheterna att göra ett identitetskort
mer säkert mot förfalskningar än de
nuvarande.
1967 kom ett utlåtande från allmänna
beredningsutskottet med anledning av två
motioner om en allmän
identitetshandling. Utskottet kom fram till att något
utredningsarbete från det allmännas sida
inte var befogat innan rikspolisens
arbetsgrupp framlagt sitt resultat.
1968 kommer antagligen rikspolisens
rapport, men det som huvudsakligen
behandlas är endast ett gemensamt
legiti-mationskort för bankerna och posten. □
Så här kan datakortet se ut
Framsida
Baksida
82 mm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
