Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
Modern datateknik • 1—2 • 68
Kommentarer
ADB och lönsamheten
Erfarenheter av automatisk databehandling har
i många fall varit dyrköptå, och nu höjs ropet
på lönsamhet. Men kring begreppet råder en
uppenbar förvirring. Enligt vår uppfattning är den
automatiska databehandlingen lönsam om den
uppfyller något av följande villkor:
om arbetet utförs billigare än med andra
metoder,
om det utförs bättre till samma kostnad,
om önskvärt arbete till rimliga kostnader i
annat fall inte hade kunnat utföras.
Att bedöma lönsamheten för ADB är svårt.
Kostnadsposterna kan i regel definieras och
kvantifieras, men intäktsposterna är svårare. Man
kan emellertid inte avstå från
lönsamhetspla-nering, -styrning och -kontroll under hänvisning
till svårigheterna. Även om lönsamhetsstyrningen
slår fel i början måste den inom varje företag
och förvaltning vara ett disciplinkrav för såväl
investeringar som systemarbete.
Även på kostnadssidan har många
felberäkningar gjorts. Ett vanligt misstag är att man
koncentrerar sig på att kalkylera
driftskostnaderna för en datamaskin och jämför dem med
kostnaderna för en existerande manuell eller
halvmaskinell rutin. Man undervärderar då lätt
kostnaderna för utvecklingen av systemen och
för underhåll av system och program.
Ett annat misstag är att man tar för lätt på
definitionen av ett systems användningsområde.
Först efter en noggrann definition kan man
göra en kalkyl, och denna bör då utformas som
en regelrätt investeringskalkyl, där även
företagets krav på förräntning av investerat kapital
måste beaktas.
Självfallet skall alla kostnader tas med, alltså
även för system- och programmeringsarbete samt
underhåll till marknadspris.
Definitionen av problemen kan kräva rätt
dryga kostnader. De är ofta så komplicerade på
grund av att det är så många faktorer som måste
beaktas att ett »manuellt» angreppssätt med hjälp
av tillgänglig matematik inte är genomförbart.
En simulering av alternativa utformningar är
ofta den enda möjligheten att få en klar
uppfattning.
Ett ökat utbyte av erfarenheter på
användarsidan borde kunna leda till säkrare grunder för
bedömningen av lönsamheten.
En starkt bidragande orsak till svårigheterna
är leverantörernas ofta osäkra uppgifter om
maskinernas och programvarornas kapacitet,
leveranstid etc. Leverantörerna har en benägenhet
att inte informera om omfattningen av
kostnaderna för omprogrammering vid installerandet
av en ny maskin.
Relationerna mellan användarna och
leverantörerna lider av en del barnsjukdomar. Det borde
ligga i båda parters intresse att begränsa
utrymmet för obehagliga överraskningar.
Standardkontrakt och speciell juridisk expertis skulle
kunna vara steg på vägen mot en ökad säkerhet.
Kritik som självändamål?
Finansborgarrådet Per-Olof Hanson (fp) i
Stockholm har i stadsfullmäktigedebatten fått sig
påskrivet av hr Otto Winter (s) för att man vid
valet av datamaskin för staden brustit i
samarbete med landstinget. Staden har stannat för
en IBM 360/40 medan landstinget har ett
Univac-system. Detta, menar man på oppositionshåll,
kommer att försvåra samarbetet på ADB-planet
mellan staden och landstinget.
Nu är emellertid Univac-systemet
IBM-kom-patibelt och det behöver inte uppstå några större
samarbetsproblem. Som exempel på detta kan
nämnas att Handelstjänstemannaförbundet som
beställt en Univac 9200 har skrivit program i
RPG enligt Univac-manualer och har testat och
kört sina program på Arvid Nordquists IBM
360/20. Detta har gått utan svårigheter.
En annan aspekt är det rikare
erfarenhetsutbyte två samarbetande organ med två olika
maskintyper får när det gäller
leveransutfästelser, programvarupaket och leverantörsservice.
Ju fler erfarenheter man har desto lättare bör
det också bli att fastställa det »bästa
maskinköpet» i framtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
