Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modern datateknik -3-68
Böcker
Samhället
ur programmerarens synpunkt
Peter Naur: Datamaskinerna og
samfundet. Söndagsuniversitetet.
Munksgaard 1967. 104 sidor.
Varje expert på ett område
kan bli fackidiot om han
vänder ryggen åt allt som inte
passar för de tankemodeller han
utvecklat i sitt fack. Man
glömmer ofta bort att fackidioti i sitt
inledande stadium då experten
gör försök till nya
tillämpningar är själva grogrunden till
framsteg. Programmering eller
varför inte databehandling ger
ett säreget perspektiv på
verkligheten och ger ofta upphov till
attityder hos sina utövare som
gör dem vådligt stimulerande
att umgås med.
En mycket gammal
programmerare är dansken Peter Naur.
I den lilla boken
Datamaskiner-ne og samfundet har han givit
sig ut i gränsområdena till sitt
fack. Boken är en
sammanställning av föredrag vilket kanske
skiner igenom väl mycket. Det
första avsnittet ger den
obligatoriska historiken som slutar
med en dansk avdelning där vi
svenskar kan se vad som kunde
ha hänt i Norden om... I de
fem följande avsnitten vill Naur
införa läsaren i det som han
kallar datalogi och dess
tillämpningar.
Datalogi är ett nytt namn på
Carnaps omhuldade semiotic
men den synpunkt utifrån
programmering som Naur lägger
ger ämnet nytt liv.
Han tillämpar i tre avsnitt sin
datalogi på datamaskinernas
konstruktion, programmering
och användning. Det är
naturligtvis en hopplös uppgift som
Naur förelagt sig att på 47 små
sidor avverka detta ämne så att
en lekman kan förstå det.
Framställningen vimlar dessutom av
högst personliga synpunkter på
snart sagt allt. Varje litet stycke
kunde ge upphov till ett helt
kapitel. För läsaren blir
boken härigenom till ett
kompendium i samhällets alla svårlösta
problem, ekonomiska, sociala,
pedagogiska, politiska. Naurs
datalogi har givit honom
möjlighet att utbilda en ideologi
som skymtar bakom de
våldsamt koncentrerade eller snarare
återhållna formuleringarna.
Det sista avsnittet,
fremtids-perspektiver, är märkvärdigt
återhållsamt i ljuset av vad som
tidigare sagts. Endast då han
kommer in på den danska
statens egendomliga avsky för
danska vinstintressen men
samtidigt jublande understöd åt
amerikanska företag bränner det
till i svenska kinder.
Naur vill ha datalogi på
skolschemat, i det samhälle han
skisserar blir det nödvändigt.
Gunnar Hellström
Språkspalten
Skvimp
Någon mycket känd kärnfysiker
berättade en gång att han
personligen aldrig kom över det
där med att se elektronerna som
små kulor, närmast gula till
färgen vill jag minnas han sa. Även
om vi svingar oss upp till höga
abstraktionsnivåer, ser vi ofta
begreppen på varje nivå dansa
framför oss i ganska konkret
gestalt. I varje fall präglas
språkbruket av sådana naiva
konkretiseringar. Det är kanske
därför som strukturellt sett i
grund och botten samma språk
kan hänga med från
århundrade till århundrade, från
daghemmet till
programmeringskursen.
Föreställer Ni Er information
som en vätska? Många
specialuttryck tycks vittna om att
modern datateknik av många
upplevs som ett ständigt plaskande:
flöden hit och dit, spill, slask,
vaskning (i samband med
vissa selektionsförfaranden) och
många andra.
Misstanke om informationens
vätskenatur överföll mig när jag
och andra nyligen sökte hitta på
något bra svenskt uttryck för
det som av hävd kallas
minnes-siffra. »Ett opp och ett i
minne» var ju talande nog så länge
»minne» var entydigt. I en
datamaskin däremot är ju alla
siffror minnessiffror på sätt och
vis.
»Överföring» heter det redan
i vissa teknikerkretsar, med en
bild som ligger nära det
engels
ka uttryckets, carry (som ju
betyder bära). Men det blir lätt
otympligt om man har behov —
och det har man ibland — av att
skilja mellan det tal som
överföres — överföringssiffra? — och
något system för att överföra
överföringssiffror till närmast
högre kolumn: addition utan
överföring, kaskadöverföring
(här låter det blött igen), osv.
Dessutom används »överföring»
om kopiering från en plats till
en annan, inom eller utom en
datamaskin (»transfer»), och
»dataöverföring» har på senare
tid kommit att — litet
godtyckligt förstås — inskränkas till
överföring av data till och från
datamaskiner över större
avstånd och med inkonventionella
metoder (tråd i stället per tråd
för i programmerares eller
and
ra annan kurirs portfölj). Det
minsta man kan säga är att
»överföring» inte är ett särskilt
klart uttryck i ADB-texter.
För ett så grundläggande
begrepp vill man helst ha en term
som kunde slå igenom även till
vardags, och det i skolorna,
bland programmerare, bland
kretstekniker och många andra.
Ligger bilden med information
som rinner över från en kolumn
som blivit fylld till nästan väl
till för intuitiv uppfattning?
»Spill» blir det när det rinner
över till en kolumn som inte
finns. Finns det något lika
barnsligt och bra ord som
passar när det skvimpar över mera
lagom och överskottet tas till
vara i nästa kolumn? (Det var
en icke-retorisk fråga!)
Hans Karlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
