Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilder och intryck från världsmetropolen vid Thames - 2. Bilder från gatan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BILDER FRÅN GATAN.
!21
rysk badstuga. Den vattenmättade stenkolsröken bränner i strupen,
svider i ögonen och gör huden klibbig. Hufvudet blir dåsigt af
brist på syre, och man stirrar i slö hjälplöshet på de gulröda,
flämtande gaslågorna i vagnens tak.
Ändtligen anlända vi till Baker-Streetstationen — försenade
och halfkväfda, men riktade med några nya idéer om orsaken till
engelsmännens nationalsjukdom spleen. Knuffade från àlla sidor af
en myllrande människomassa, som vi blott kunna känna, men ej se,
trängas vi i den slippriga trappan, som leder upp till gatan, och
befinna oss slutligen, efter öfverstånden möda, i fullständig natt. Alla
gaslyktor äro tända, alla bodar äro fullständigt eklärerade, som vore
det klockan tio på kvällen i stället för klockan tio på morgonen;
men det hjälper ej. Det är värre än riktig, naturlig natt. Vi äro
insvepta i Londons kulturnatt.
Vi äro på alla sidor omgifna af en ogenomtränglig, smutsbrun
molnvägg, som ej låter oss se de förbigående, förr än vi äro i fara
att stöta ihop med dem, och som ej tillstäder oss att skönja de röda,
halfkväfda gaslågorna öfver våra hufvuden, förr än vi kunna vidröra
lyktstolparna med spatserkäppen. Vi höra bullret af vagnarna och
hojtet från kuskarne, men se intet, förrän ett droskhjul gnisslar mot
trottoarkanten och lämnar en smutsig strimma på rockärmen. Det
skulle vara lifsfarligt att korsa gatan, om icke Londons hästar vore
så väl dresserade, att de icke sparka omkull en människa, då det
möjligen kan undvikas. Att fullständigt undgå kollision med de
trogna djuren ligger näm^gen under dessa förhållanden icke inom
möjlighetens gränser. Kuskarne utstöta ideliga rop och hojtningar
— de enda signaler, som för tillfället kunna fungera; och
allmänheten trefvar sig med händerna fram utefter husväggarna, packar
hop sig omedelbart utanför de stora, upplysta butikfönstren eller
söker sin tillflykt i omnibusarna eller droskorna. Uppe på taket på
en omnibus förefaller det som man sam i någon besynnerlig
molnregion: gatuläggningen är fullständigt dold af dimman, och man
skymtar blott taken af de angränsande åkdonen samt
omnibuskon-duktören, som med en väldig lanterna går och lyser framför hästarnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
