Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilder och intryck från världsmetropolen vid Thames - 3. Det pittoreska London
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET PITTORESKA LONDON.
39
tals tålmodiga medborgare sitta och vänta på, hvad som komma
skall om tre eller fyra timmar. På röda draperier, girlander af
pappersblommor och flaggor samt deviser, af mer eller mindre
snillrikt innehåll, är det ingen brist. En gång då den nye lord mayorn
var jude, gick processionens väg rakt genom Whitechapels fattigaste
och ruskigaste judekvarter. De fattiga israeliterna hade — med en
skymt af orientaliskt färgsinne -— dekorerat sina »slums» med brokiga,
genom fönstren uthängda sängfiltar o. dyl. Effekten var alls ej
tokig. Man såg en ofantlig massa glada judeansikten -— troligen
något slags tecken till nationalstolthet öfver att en af dem blifvit
municipalchef för året i jordens största och rikaste stad.
Om processionen själf, som städse är beledsagad af ett dussin
musikkårer, skulle kunna anmärkas, att den i regel är vida mindre
präktig och intressant än de karnevalståg man kan skåda i många
af västra Tysklands katolska småstäder. En del gamla skråfanor äro
emellertid synnerligen vackra, och kostymgrupperna ur medeltiden
äro högeligen intressanta — fastän de äro nästan för fåtaliga. Hur
begrafningsdyster tar sig ej en folkhop i det moderna London ut i
jämförelse med en brokig, estetiskt klanderfritt klädd grupp från
medeltida London! Lordmayorns guldskimrande sjuglasvagn är
kuriös, men ännu kuriösare är dess innehåll. De fyra herrarne i
densamma, lordmayorn och hans insigniebärare, försvinna alldeles
bakom de jättelika ämbetssymbolerna. Särskildt skrymmande är den
ofantliga spiran med en knopp så stor som ett barnhufvud. Vid
en tvär vändning, då den tunga vagnskorgen vickar till på sina
sviktande bärremmar, tycks det vara ett underverk, att spiran ej
kommer ut genom ett af de dyrbara, slipade vagnsfönstren.
Ett annat, mindre fornåldrigt men lika regelbundet och pittoreskt
tecken till att Londons vintersäsong börjar, är
chrysanthemumblom-man och de talrika utställningar, som hvarje höst anordnas af dess
hängifna engelska beundrare ur alla samhällsklasser.
En chrysanthemum-utställning är något det härligaste, som kan
möta ett mänskligt öga. Det första man varsnar är ett kaos af
förtjusande blombollar, nästan alla olika, i följande färgregister: mjölk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
