Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilder och intryck från världsmetropolen vid Thames - 5. Citylifvet och London såsom världshandelns centrum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6)
förklarar sig krisens långvarighet och djupa, blifvande verkan på
affärslifvets natur — en verkan, hvilken enligt våra engelska
iakttagare innebär ungefär följande.
Köpmännens vaksamhet och ifver äro mer nervöst uppdrifna
än någonsin. Bodägarna, med telefon och telegraf i sina butiker,
hålla numera ej stora lager, utan lefva från hand till mun.
Fabrikanterna äro bättre »väpnade» mot hastig stegring i efterfrågan
än någonsin förr. De ha infört mer »ekonomiska» maskiner, det
vill säga maskiner, som arbeta snabbare och som tillstädja en
minskning i antalet sysselsatta arbetare; de ha skoningslöst uteslutit
alla expenser, som möjligen kunna undgås, och ha öfver
hufvud till den grad påskyndat omsättningen, >att en profit af fem
procent nu är nästan lika god som fordom en på femton».
Inseende att, i följd af de nya internationella
handelsförhållandena, blott en låg vinstprocent kan ernås af ett någorlunda säkert
placeradt kapital, har den engelske affärsmannen varit den förste i
Europa att lämpa sig efter dessa för honom nya — i Amerika
likväl sedan länge väl kända — kommersiella existensvillkor. Han
sträfvar att arbeta raskare och billigare än någonsin, för att genom
en tre gånger snabbare omsättning ersätta den tre gånger lägre
vinsten på sitt kapital.
Låt oss nu uppmärksamma tvenne viktiga konsekvenser af denna
nya, »amerikaniserade» handelsmetod. Trots detta allt intensivare
tillgodogörande af kapital måste den låga profiten mer och mer
försvåra och omöjliggöra tillvaron af talrika smärre firmor. Det
finnes inom många affärsgrenar vissa expenser, som ej låta reducera
sig — dessa skola ruinera den mindre kapitalisten, under det den
mycket kapitalstarka näringsidkaren knappt känner dem. Vi komma
ovillkorligen därhän, att det fordras ofantliga kapitaler för att
tillförsäkra näringsidkaren goda profiter. Till en viss grad skola vi iakttaga,
att de stora kapitalisterna konkurrera ihjäl de små, men slutligen se
sig äfven de stora kapitalisterna nödsakade att skydda sig — genom
sammanslutning. De bilda antingen jättebolag med så godt som absolut
monopol inom sin bransch, eller ock sluta de sig samman i »ringar»
Moderna England. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
