Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilder och intryck från världsmetropolen vid Thames - 7. Sociala molnbildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALA MOLNBILDNINGAR.
IOI
arbetarens middag». »Dockarbetarens lilla barn» tituleras ett brokigt
aflångt trasknyte, som bäres högt i fronten såsom ett standar.
Mängden hojtar och skrattar — men icke demonstranterna, allra minst
den gråhårige, böjde gubbe som tyst och högtidligt bär denna
symbol af sträjkarnes svältande familjer. Och de tåga förbi oss: unga
och gamla, några kraftiga gestalter och massor af upprätta, aftärda
skepnader, en del i snygga, om ock rifna arbetskläder, men de
flesta i vidriga lumpor. De se dystra, några förtviflade ut. En
man ur ledet, som samlar till sträjkfonden i en trälåda, nämner i
förbigående, att han ej ätit ett ordentligt mål mat på fyra dagar.
Den defilerar förbi oss denna arbets- och hungerarmé, i en hel
evig-hetslång timme. De svarta leden vilja aldrig ta slut. Hop följer
på hop, skara böljar fram efter skara, led tränger efter led, och det
vill aldrig ha någon ända. »De äro nära sextio tusen i dag,» säger
en af de polisbetjänter, som på mellanrum af fjärdedels engelska
mil flankera den framtågande strejkarmén. Troppar af barhufvade
fabriksflickor i röda schalar följa mellan svarta kolhyfvare och
kut-ryggiga plankbärare. Röda socialistiska flaggor samt ståtliga
trades-unionistiska och hvita radikala fanor omväxla med de strejkandes
brokiga provisoriska standar. Somliga banér bära inskriften: »Vi
strejka af principskäl», hvilket antyder, att arbetarne inom vissa
yrken icke inställt arbetet för att hjälpa upp sitt eget läge, utan för
att ge ökadt eftertryck åt dockarbetarnes fordringar.
Scenen blir dramatisk i den mån den fortfar. Ur hökarbodar
och gårkök kommer man ut och fördelar proviant bland de
förbitågande. Hopen jublar bifall härtill, och de strejkande hurra tack.
Hurraropen väcka genljud, och snart rulla de utefter hela den
ändlösa svarta linien. Det blir för ett ögonblick en rörelse, som ger
en aning om, hvad en stor folkmassa vill säga, då den besjälas af
en tanke och en känsla . . .
Vi följa strejkarméns eftertrupp på den dystra marschen genom
city, öfver London Bridge och genom Southwark samt tillbaka till
Whitechapel igen — och vi lära oss på denna vandring blicka
djupare in i Londons folklif än som var möjligt genom att läsa den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
