Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilder och intryck från världsmetropolen vid Thames - 7. Sociala molnbildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALA MOLNBILDNINGAR.
IOI
blick för de sociala företeelsernas yttersta orsaker. Stundom försättas
vittnena likväl härigenom i svårt bryderi; ty dessa äro vanligen
människor, som ta saken »praktiskt» och låta »de yttersta orsakerna»
sköta sig själfva. Det händer att en skenbart menlös fråga från
professor Marshall på det obarmhärtigaste sätt afslöjar haltlösheten
af en ekonomisk fras, som vi i hvardagslifvet pläga acceptera såsom
oförfalskad common sense. Af kapitalistiska stormän har kommittén
ej mindre än ett dussin; de sörja samvetsgrant för att
arbetarvitt-nena icke få aflägsna sig, förr än arbetsgifvarintresset haft en fair
chance att rättfärdiga sig. Det finns likväl inga
kommittéledamöter, som med större energi begagna sin rättighet att tvinga
vittnet att förklara sig, att försvara sina påståenden eller att med
vidare enskildheter styrka sina skildringar ur lifvet, än de sju
tradesunionistiska kommittémedlemmarne. Särskildt utmärka sig hr
Tom Mann, dockarbetarnes ombud, och hr Henry Tait, de skotska
järnvägsarbetarnes föreningsordförande, för sitt oryggliga beslut att
tvinga de kapitalistiska vittnena att bekänna färg gent emot
fackföreningsrörelsen. Under det sammanträde vi öfvervara, uppstår en
egendomlig tvekamp mellan hr Tait och ett af vittnena för
ögonblicket, direktören för ett af Londons största dockbolag. Arbetarnes
representant vill veta, om hr dockdirektören är villig att i händelse
af en lönestrid med sina arbetare underhandla med dessas
utkorade representant, vare sig denne senare är en af dockdirektörens
egna löntagare eller ej. Dockdirektören har i sina svar på lord
Derbys frågor antydt, att han icke vore villig att i dylikt fall
underhandla med en person, som ej vore hans egen löntagare.
Hr Tait ber att få denna sats uttryckt i form af ett otvetydigt
påstående samt anger på samma gång några af konsekvenserna af
en dylik taktik å arbetsgifvarnes sida. Direktören tvekar och ger
ett undvikande svar — det blir kanske plötsligt klart för honom,
att vi (det vill säga vi i England) lefva i en tid, då det kan vara
förenadt med obehagligheter att gifva ett alltför ensidigt och
hänsynslöst uttryck åt vissa arbetsgifvares ovilja mot
fackföreningsrörelsen. Arbetarrepresentanten upprepar emellertid sin fråga med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
