Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilder och intryck från världsmetropolen vid Thames - 7. Sociala molnbildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALA MOLNBILDNINGAR. IOI
rådde mellan honom och den nya engelska arbetarrörelsens ledare:
John Bums, Tom Mann och Ben Tillett — män, hvilka säkerligen
icke hade en enda annan öfvertygelse gemensam med honom än
den, att det sociala eländet var ett ondt, som måste bekämpas på
arbetarrörelsens väg.
Hvilken genomgående kontrast mellan en Manning och en
Burns! Denne senare, kort till växten, bredaxlad, svartmuskig, är
typen för en handlingens man, sådan han, dess bättre, icke sällan
framspringer ur de djupa leden. Ehuru genom sin börd arfvinge
till intet annat än grofarbetarens färglösa, armodsförmörkade tillvaro,
har han medels öfvermänskliga kraftansträngningar förvärfvat en
omfattande bildning, grundad både på resor och studier, samt har trängt
fram till en offentlig ställning, uti hvilken hans jättelika
arbetsförmåga och absolut osjälfviska karakter göra honom till en af de
nyttigaste, mest oumbärliga medborgarne i det moderna England.
Om man besöker »hederlige John», såsom arbetarne kalla honom,
i hans lilla cottage i Battersea samt råkar vara känd af honom såsom
en, hvilken ärligt intresserar sig för »det fjärde ståndets
emancipationskamp», kan man få höra den lika öppenhjärtige och
godmodige som energifulle arbetarledaren och municipalmannen på sitt
saftigt humoristiska sätt berätta om, hur han otaliga gånger nödgats
gå utan middagar för att kunna köpa nationalekonomiska böcker
samt i regel varit tvungen att umbära natthvilan efter en dags hårdt
yrkesarbete för att kunna läsa dem. Det är med egendomliga känslor,
som man därefter mönstrar bokhyllorna i John Burns’ ytterligt
anspråkslösa arbetsrum. Lefvande och döda nationalekonomer finner
man där i massa; Carlyle och andra tänkare med ett öga för
sam-hällslifvets inre lagbundenhet saknas där ej heller; men mest talrikt
representerad är dock den sociala litteraturen för dagen : statistik,
blå-böcker, fackförenings- och normalarbetsdagslitteratur, socialistiska
broschyrer och tidskrifter. »Ja, jag har läst allt hvad ni ser där,»
anmärkte Burns en gång till en intervieware. »Det har varit tiägna
studier, strängt arbete och ett sparsamt lefnadssätt, som gjort mig till
hvad jag nu är. Det där dokumentskåpet innehåller materialet till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
