Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilder och intryck från världsmetropolen vid Thames - 7. Sociala molnbildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALA MOLNBILDNINGAR.
IOI
statsmän uti parlamentets rådplägningskammare. I denna sin
retoriska talang har John Burns blott en medtäflare bland de män,
som tillsammans med honom ledt »den nva fackföreningsrörelsen»
allt sedan 1889 års stora dockarbetarstrejk i London. Denne den
engelska arbetardemokratiens näst bäste talare är Tom Mann. I
likhet med John Buras är han till yrket mekanisk arbetare, och i
likhet med Burns har han ensamt sitt eget begär efter grundligt vetande
att tacka för, att han numera allmänt erkännes vara en af de mest
tillförlitliga engelska auktoriteterna uti vissa sociala och municipala
spörsmål. Man kan lika ofta få höra Tom Mann tala i Westends
politiska klubbar och drawingrooms som i Eastends dockor eller
gathörn; och man lyssnar lika uppmärksamt till honom på de förra
ställena som på de senare — ty han är en man who has got
something to say. Dessa engelska arbetarledare äro visserligen alla i
hjärtat socialister, men de äro icke därför människor, som ideligen slå
omkring sig med allmänna talesätt eller nöja sig med att endast
bjuda på hypotetisk framtidsmusik. De äro, tack vare ett ärligt
intellektuelt arbete å deras egen sida, grundliga specialister i allt hvad
arbetarvärldens ekonomiska förhållanden angår. Och de äro
värderade äfven bland sina principiella motståndare, ty de ge
tillförlitliga upplysningar om dessa förhållanden samt äro beredda att
låna en hand åt hvarje slag af reformarbete.
Tom Mann är en medellång, smärt men kraftigt byggd man
på trettiosex år. Med sitt kortklippta svarta hår och sin stripiga
mustasch samt sina kantiga anletsdrag och djupt liggande mörka
ögon, erinrar han till det yttre vida mer om den karakteristiska,
af hårda lefnadsvilkor skapade »proletärtypen» än John Burns. Den
som hört honom från tribunen i en af Londons stora möteslokaler
med glänsande vältalighet framlägga sin genialiska plan för
omorganiseringen af Londons vidlyftiga men illa ordnade dock-system, skall
dock icke tveka att betrakta honom som en man med ovanliga
själsgåfvor, bland hvilka en stor logisk klarhet och en bottenärlig
hänförelse för de förtryckta intaga ett framspringande rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>