Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pressen och det intellektuella lifvet - 18. Tidningarna och revyerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Xo. 2705.—vol. serin. SATURDAY. FEBECAKY 23, 1891. E„„ Tu™ut»t~T!SI»?S?.a?E’
artiklarna med författarnas fulla namn. Denna egendomlighet hos
Fortnightly Review står i samband därmed, att den gaf uppslag till
en alldeles ny art revy — den »neutrala», hvilken afsäger sig
religiös, politisk och filosofisk partifärg samt systematiskt uppmuntrar
tänkare af olika skolor att yttra sig öfver något, världen för
ögonblicket intresserande spörsmål. John Morley var en tid utgifvare af
Fortnightly Review. En annan neutral revy, Contemporary Revieiu,
började 1866; den har dock under sin nuvarande redaktörs ledning
börjat luta åt konservatism i religiösa ting. Den mest lästa och
kanske allra intressantaste af dessa stora, för Englands moderna
intellektuella lif så utomordentligt karakteristiska och betydelsefulla
revyer, hvilka icke hafva annat program än fri, förnäm och
grundlig diskussion, är The Nineteenth Century, som började 1877 under
hr James Knowles, ledning. Från teoretiserande anarkister som
furst Kropotkin och socialdemokratiska arbetarledare som Tom Mann
till feodalkonservativa hertigar och exministrar, finner man alla
politiska färgskiftningar representerade i detta högst intressanta organ.
Gladstone skrifver där mycket ofta. Spencer, Max Müller, Huxley,
Romanes, Sidgwick och många andra af det moderna Englands
berömdaste vetenskapsidkare utkämpa i Nineteenth Century lärda
strider 0111 de vetenskapliga principer eller rön, hvilka äro af aktuellt
intresse för den bildade medborgaren. Ej sällan inlägger en
ut-länding ett ord i meningsbytet. Nya biologiska, sociologiska och
nationalekonomiska teorier — såsom t. ex. Darwins, Spencers och
Jevons’ — belysas sålunda på ett mångsidigt sätt i revyerna och kunna
därför hastigare och grundligare "nedtränga till folkmedvetandet, än
som vore möjligt blott genom böcker och specialistorgan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
