Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pressen och det intellektuella lifvet - 19. Det fria tänkandet i Darwins och Spencers land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29a PRESSEN OCH DET INTELLEKTUELLA LIFVET.
tirat sina största oratoriska triumfer inför domstolen uti sina
talrika rättegångar.
Bradlaugh var till sin död president för de engelska fritänkarnes
organisation, hvilken har nitton själfständiga brancher i London,
femtiosex i det öfriga England samt fyra i Skottland och en i Irland.
Enligt samfundets program bör människans sedliga förhållande grunda
sig på förnuft och vetande med uteslutande af hopp eller fruktan
beträffande öfvernaturligt ingripande i människornas öde. Allmän
lycka måste betraktas som mänsklighetens sanna mål samt det ur
denna synpunkt nyttiga som hennes moraliska vägvisare. Dessutom
förklaras teologin genom förnuftet hafva befunnits vara vidskeplig
samt genom erfarenheten hafva bevisat sig vara skadlig, hvarför den
måste angripas såsom framåtskridandets historiska fiende.
Det engelska fritänkarsamfundet har till sitt förfogande fonder
för muntlig propaganda, för pressen och för understöjande af
ålderstigna eller eljes i behof af hjälp varande fritänkare. Dessutom har
sällskapet skolor, som åtta månader om året meddela regelbunden
undervisning i naturvetenskaper, lefvande språk, jämförande
religionsforskning och andra bildningsämnen.
Annie Besant —- Bradlaughs mest begåfvade lärjunge och allra
framgångsrikaste hjälp i propagandan — har en märkvärdig
intellektuell karrier bakom sig. Uppfostrad i ett rättroget kristligt hem,
blef hon, en svärmisk, om lifvets förhållanden sällsamt okunnig
tjuguåring, gift med en prästman, hvilkens intellektuella lynne visade
sig vara ytterligt olikt hennes eget. Efter sex års olyckligt
äktenskap skaffade hon sig laglig skilsmässa och sällade sig kort tid
därefter till Bradlaughs rörelse — i hvars främsta led hon kämpade
till 1883. Då blef hon socialist och ägnade lejonparten af sin
uppmärksamhet och arbetskraft åt förbättrandet af lefnads- och
arbetsförhållandena bland de sämst ställda arbeterskorna i London.
Sedan hon under sex år öfvat en framgångsrik verksamhet på detta
område, öfvergick hon till teosofernas läger —- synbarligen under
starkt personligt inflytande från den bekanta kvinnliga
teosof-aposteln H. P. Blavatsky.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
