Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pressen och det intellektuella lifvet - 20. Engelska excentriciteter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGELSKA EXCENTRICITET ER, 389’
visat sig, att detta omslag i nationens sätt att behandla
nationalekonomiska »lagar» i själfva verket betecknade genombrottet af
en ny, mindre individualistisk uppfattning af samhällslifvet, hafva
tidningarna och politikerna långsamt och försiktigt börjat reformera
sina socialpolitiska principer i öfverensstämmelse med den
offentliga meningens förändrade ståndpunkt.
‡ ‡
Det finns en egendomlighet i det moderna Englands andliga
lif, af hvilken säkerligen ingen utländing undgår att röna ett mycket
starkt intryck, men om hvilken man dock hör mycket litet talas,
emedan den är både kinkig och riskabel att syssla med.
Egendomligheten i fråga förefaller i första ögonblicket som ett slags
hyfsad och tidsenligt utvecklad vidskeplighet och står i allra
närmast sammanhang med John Bulls religion.
Men läste nyligen i ett stort londonblad en straffpredikan öfver
»publiken», emedan den, ehuru fem millioner själar stark i London,
visat sig oförmögen att garantera fortvaron af herrar Hallés och
Henschels stora orkesterkonserter. Artikelförfattaren kom efter
några chauvinistiska omvägar till den slutsatsen, att engelsmännen
måtte vara en omusikalisk nation — ett oförsiktigt medgifvande,
som ögonblickligen ingaf honom att nedskrifva följande tänkvärda
sats: »Oratorier hyllas dock mer i England än annorstädes, hvilket
torde bero därpå, att engelsmännen hafva sannare religiösa
öfver-tygelser och klarare religiösa idéer än andra nationer, hvilkas
öfvertygelse^ då de hafva några, och hvilkas idéer, då de äro verkliga
idéer, snarare tillhöra konstens än den religiösa trons område».
Nå väl! I »hög-» och »låg»kyrkornas, i de otaliga sekternas, i
pre-destinationslärans, i den avancerade katolicismens, i den
triumferande frälsningsarméns land, i teosofins och spiritismens land, i
rationalismens, i agnosticismens och den stadigt framträngande
ateismens land, i det land, där hundratusentals, statistiskt upptäckta,
medborgare, i följd af ytterlig lekamlig nöd, äro oförmögna att pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
