Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Sveriges hednatid. Från äldsta tid till omkring år 1060 - Stenåldern - Grafvar. — Begrafningssätt. — Offer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grift vid Enslev i Jylland var ännu vid den yttre ändan stängd med en
upprätt stående stenhäll. Äfven många andra gånggrifter hafva haft sådana
dörrar af sten. Några hafva möjligen varit stängda med dörrar af trä, såsom
fallet varit i en för några år sedan i Sachsen upptäckt dylik graf.
De svenska gånggrifterna äro af mycket olika storlek. Kammareus längd
är vanligen 3,60—7,15 meter (12—24 fot), dess bredd 1,50—3 meter (5—lOfot)
och höjd 1,20—1,80 meter (4—6 fot). Gången är ofta lika lång som
kammaren, ej sällan längre; dess bredd är vanligen 0,60—1,20 meter (2—4 fot) och
höjdO,90—1,50
meter (3-5 fot).
Några
gånggrifter i
trakten af
Falköping, Veste
r-götlands förnämsta stenål-dersbygd, äro
dock betydligt
större, med en
kammare af
9,50-12,50
meters (32—42
fots) längd.
Den största
gånggriften i
Sverige, och
säkerligen äfven
i hela Norden,
är en af de
många som ligga vid Karleby kyrka, nära Falköping. Kammaren, täckt af
nio stora granitblock, håller 16,6 5 meter (56 fot) i längd med 2,40 meters
(8 fots) bredd; gången är nära 12 meter (40 fot) lång.
Gånggrifterna i Sverige äro, liksom stendösarna, mycket sällan helt
och hållet betäckta af den omgifvande högen. Åtminstone de öfre delarna
af takstenarna, ofta äfven väggstenarnas öfverkanter, äro mer eller mindre
synliga. I Danmark har man visserligen funnit flere gånggrifter, äfvensom
stendösar, hvilka varit alldeles dolda i högar. I de flesta fall torde
emellertid högens öfre del hafva tillkommit efter stenålderns slut, hvilket antydes
bland annat deraf, att man mycket ofta finner grafvar från bronsåldern i
dessa högar.
De fristående h&llkistorna bildas af flata, på kant resta stenhällar; de
äro städse fyrsidiga, ehuru långsidorna ej alltid äro fullkomligt parallela,
hvar-igenom kistan blir smalare vid den ena ändan än vid den andra (fig. 98).
94. Gånggrift vid Luttra i Vestergötland (synes i bakgrunden & fig. 93).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
