Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Sveriges hednatid. Från äldsta tid till omkring år 1060 - Bronsåldern. (Till omkring Kristi födelse) - Hafva foinikerne fört den första bronsen till Norden?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vapen och icke såsom huggvapen. Detta visas tydligt dels deraf, att de alltid
iiro tveeggade och mycket spetsiga, dels deraf, att de sakna hvarje antydan af
en parerstång, hvilket skydd för handen på ett huggvapen är nödvändigt.
Men om de begagnas såsom stickvapen och hållas så som vissa folk ännu föra
liknande vapen, och så som fig. 124 antyder, kunna de utan olägenhet föras
äfven af en nutidens svensk.
Professor Nilsson anser den bland åsagudarne upptagne Balder vara
den samme som foinikernes Baal och tror, att man ännu kan spåra några
qvarlefvor af bronsålderns Baajs-kult i den vidskepliga dyrkan, som äfven i
våra dagar egnas mistein, Balders bane, och i det ända
till vår tid i flere delar af Norden fortlefvande bruket
att tända eldar på valborgsmässoaftonen eller
midsommarsnatten, de så kallade »baldersbålen», kring hvilka
traktens ungdom mångenstädes dansar eller dansat.
Fordom deltogo äfven de äldre i denna dans.
Det är visserligen mer än troligt, att dessa bruk,
och många dylika, hafva sin rot djupt ned i hednatiden;
men om de äro äldre än jernåldern, det är en fråga,
som det torde vara för tidigt både att bejaka och förneka.
Hvad vi deremot redan nu våga afgöra, är, att
gudanamnet Balder icke kan vara det samma som det
foinikiska Baal. Ordet baldr, hvars slägtingar lefva
i flere europeiska språk, och hvilket ännu i formen båld
eller båll lefver i våra landsmål, betyder ursprungligen
just det som ligger till grund för våra förfäders
före-124. Bronsdolk med kort ställning om ljusets gud och Nannas make, nämligen
fuste, förd afen nutida skär, hvit, skön, och öfvergår småningom till den från
s^uisk man. vftr medeltidspoesi kända betydelsen båld. Den vise,
fromme asaguden Balder har också intet i sitt väsen, som påminner om
foinikernes grymme Baal, endast namnets tillfälliga ljudlikhet.
Ett bevis för öfverensstämmelse mellan det nordiska bronsåldersfolkets
gudsdyrkan och den semitiska söker professor Nilsson äfven i ett märkligt
fynd af en liten bronsvagn, som för tjugu år sedan gjordes i en torfmosse
nära Ystad1. Vagnen, hvilken nu förvaras i Nationalmuseum, hittades af några
gossar, som lekte med små båtar i en grund, med vatten fyld dam, hvilken
bildat sig på ett ställe, der man förut upptagit torf. Då en af båtarna med
sitt ankare fastnat vid något föremål i vattnet, vadade egareu ut för att
frigöra det och fann då, att en ankarklo gripit om bronsvagnen. Denna, som
alldeles saknar spår af stång, hvilar på fyra hjul och har tydligen, såsom de
Montclius, »Bronsvagnen från Ystad» i Yitterh. . . . akad:s månadsblad 1873, s. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
