Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Sveriges hednatid. Från äldsta tid till omkring år 1060 - Bronsåldern. (Till omkring Kristi födelse) - Hafva foinikerne fört den första bronsen till Norden? - På hvilken väg har den första kännedomen om bronsen framträngt till Norden?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På grund af allt det nu anförda synes det oss vara klart, att den första
kännedomen om bronsen icke har förts till vårt land af sjövägen vester ifrån
hitkommande foinikiska nybyggare.
Vi måste då vända oss åt annat håll för att fa svar på den vigtiga
frågan:
På hvilken våg har den första kännedomen om bronsen
framträngt till Norden?
Om denna väg icke bör sökas i vester, skola vi söka den i öster eller
i söder och sydost; om den icke gått öfver hafvet, måste den hafva gått öfver
fastlandet.
Ifrån öster, öfver det nu varande Ryssland, kan bronskulturen icke hafva
framträngt till Skandinavien, emedan de ryska bronsålderssakerna äro
väsentligen olika våra, och emedan minnena från bronsåldern i vissa delar af
Ryssland äro så sällsynta, att de alldeles lära saknas inom stora sträckor af det
mellan Östersjön och Asiens kulturländer liggande område, som bronskulturen
på sin väg mot Norden skulle hafva genomvandrat, om den verkligen
kommit till oss från detta håll.
Länderna söder och sydost om Skandinavien äro de enda, i hvilka man
finner arbeten liknande dem från vår äldre bronsålder. Men också är
likheten så stor, att man utan tvekan torde böra der söka den väg, på hvilken
den första kunskapen om bronsen nått våra trakter.
Såsom prof på denna likhet meddela vi här (fig. 133) en teckning af
fästet till ett i trakten af Salzburg, i vestra Österrike, funnet bronssvärd,
hvilket är alldeles likt flere i södra delen af Skandinavien funna svärd (fig.
134). Det som härvid är af afgörande vigt är, dels att dessa svärd tillhöra
vår bronsålders äldsta tid, dels att man kan uppvisa, huru denna form gifvit
upphof å ena sidan åt de för Norden egendomliga bronssvärden och å den
andra åt de bronssvärd, som äro inhemska i det nu varande södra Tyskland,
Österrike och Ungarn.
Utom svärd af samma form som fig. 133 och 134 finnas äfven andra
slag af fornsaker, som utvisa en sådan förbindelse mellan Skandinavien och
sistnämda länder.
Dessutom återfinna vi der vida mer än annorstädes i Europa de för vår
äldre bronsålder egendomliga vackra spiralsiraterna (fig. 135).
Troligen har bronsen från Medelhafvets, och närmast från Adriatiska
hafvets, kustländer inträngt i Europas fastland, öfvergått Alperna och
hunnit Donaus floddal. De vägar, på hvilka den nya odlingen utbredde sig
öfver Europa, delade sig gång efter annan. En ledde till de nu varande
österrikiska och ungarska länderna, en till trakterna vester derom, under det att
bronsen, ständigt fortsättande sitt utbredande norr ut, slutligen nådde Östersjön.
Detta förhållande torde antyda, att en stor förändring i afseende på
(let europeiska fastlandets bebyggande inträdt under stenålderns senare del. •
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
